Kan Riksbankens penningpolitik egentligen påverka?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

På torsdagsförmiddagen blev det klart att Riksbanken låter räntan ligga kvar på -0,5 procent. Inte särskilt oväntat. Det som förvånade är att Riksbanken kan behöva sänka ränta ytterligare i framtiden, menar SVT:s ekonomikommentator Johanna Cervenka.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

Blev du förvånad?

Nej, det blev som många hade väntat sig. Riksbanken bestämde att behålla räntan på extremt låga -0,5 procent. Däremot så är Riksbanksdirektionen mindre självsäker i sin bedömning kring när de kan uppnå målet om 2 procents inflation. Därför så sänks den så kallade räntebanan, det vill säga när Riksbanken tror att räntan ska höjas igen. Först i början på 2018 spås nu räntan börja höjas långsamt. Det som förvånade var att Riksbanken ser en ökad risk för att räntan ska sänkas ytterligare.

Riksbanken flaggar också för att de ska fortsätta som förut med stödköp av statsobligationer och förlänga det programmet vid mötet i december. Det är ett sätt att sänka räntan utan att sänka den. Det blir mer pengar i det finansiella systemet och förhoppningen är att bankerna ska låna ut mer pengar till företag. Det som förvånade var att Riksbanken ser en ökad risk för att räntan kan behövas sänkas ytterligare.

Varför lämnar Riksbanken räntan oförändrad och sänker räntebanan?

Riksbanken har som enda mål att inflationen ska nå 2 procent. Det anser Riksbanken är ett bra mått för en ekonomi som mår bra. Inflationssiffrorna för september var mätt i Konsumentprisindex 0,9 procent och det var betydligt svagare än Riksbanken räknat med. Det gör Riksbanken mer osäker på om de verkligen kommer att nå sitt mål på den tiden de tidigare förutspått.

Dessutom har Europeiska Centralbanken, ECB, bestämt sig för att hålla sina styrräntor oförändrade. Riksbanken följer noggrant vad ECB gör för att inte kronan ska bli för stark i förhållande till euro-området.

Det finns förhoppningar om att den svaga kronan, som gör det dyrare att köpa saker som är importerade, ska hjälpa till att höja priserna och att inflationen stiger. Det råder delade meningar om det fungerar. Men Riksbanken är övertygad om det – och kommer att försöka ”prata” ner kronan.

Det som gör resonemanget märkligt är att den svenska ekonomin idag tuffar på samtidigt som inflationsökning uteblir. Frågan som många ställer sig är hur mycket Riksbankens penningpolitik egentligen kan påverka eller om den låga räntan beror på faktorer utanför Riksbankens kontroll.

Vad händer framöver?

Just nu vill Riksbanken signalera till den avtalsrörelse för nästa år som strax drar igång att inflationen är på väg upp. Ska inflationen dra i väg mer så krävs större löneökningar än senast. Enligt Riksbankens väldigt optimistiska prognoser vill de att sammanlagda löneökningarna ska landa kring 3 – 3,5 procent. Det kräver att arbetsgivarna räknar med en inflation på 2 procent. Om inte ens Riksbanken gör det är det svårt att se att arbetsgivarna inom industrin ska tro på det. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.