Den 4 oktober firas kanelbullens dag. Enligt Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet, är det en stark tendens att alla möjliga människor och grupper, som ibland har en politisk eller ideologisk agenda, utnämner vissa dagar till någonting. Men ingen har lyckats nå lika stor popularitet som kanelbullens fanbärare.

– Kanelbullens dag är ett lysande undantag. Där har man lyckats koppla det till en föreställning om det traditionella och mat, säger Jonas Engman.

Romantiserad bild

Den lilla bullens framgång tror han är kopplad till att Sverige nu är inne i en process där vi söker efter en ny nationell identitet. Och i det sökandet blickar vi gärna bakåt i tiden till en romantiserad bild av det förflutna och bondesamhället.

– De nationalromantiska idéerna är oerhört starka, även inom den politiska sfären. Det är inte bara partier det är kopplat till utan det är någonting som har att göra med att vi förhandlar om den nationella upplevelsen av att vi är svenskar. Det i sin tur är kopplat till globalisering och migration som utmanar mycket av 1800-talets och 1900-talets syn på nationell identitet, säger Jonas Engman.

Greppar tag

Under politikerveckan i Almedalen i somras talade partiledarna om att svenska värderingar ska gälla i Sverige. I sökandet efter vad som är just svenska värderingar och nationell identitet greppar många tag i något som uppfattas som traditionellt, till exempel en kanelbulle, och klamrar sig fast i det.

– Kanelbullen dyker upp som en traditionell symbol. ”Titta vi har något som vi tycker är traditionellt, det finns någonting som vi tycker är vi”, säger Jonas Engman.