Expansiv ekonomisk politik under pandemin, stora störningar i de globala värdekedjorna och Rysslands invasion av Ukraina har skapat en perfekt storm som lett till skenande inflation på flera platser i världen.
”Den skyhöga inflationen för svensk ekonomi in i en lågkonjunktur”, skriver myndigheten i rapporten Konjunkturläget.
Myndigheten sänker sin prognos för BNP-tillväxten i år och nästa år till 1,9 respektive 1,2 procent. I den senaste prognosen, som kom i mars, räknade KI i stället med en tillväxt på 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023.
Den höga inflationen i kombination med fallande priser på tillgångar (som aktier och fastigheter) och förväntningar om räntehöjningar har sammantaget fått de svenska hushållen att anta en pessimistisk syn på framtiden, resonerar KI.
Positivt i näringslivet
I näringslivet är tongångarna annorlunda. Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att det fortfarande råder viss optimism.
Urholkningen av hushållens köpkraft gör dock att efterfrågan väntas falla.
”Riksbanken ställs därmed inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup.”, skriver KI.
Den balansakt KI pratar om vad gäller styrräntan utmynnar enligt KI:s prognos i räntehöjningar från 0,25 procent i styrränta i dag till 1,50 procent i slutet av året. Men sedan räcker det, tror KI, som ser 1,50 som styrränta vid utgången av varje år fram till och med prognosperiodens slut 2026.
Stor svängning
Trots väntad lågkonjunktur syns vissa positiva tendenser på arbetsmarknaden. Arbetslösheten väntas falla något men förblir relativt hög även under nästa år, uppger KI.
KI:s nya slutsats innebär en stor svängning från den senaste prognosen som kom i mars. Man förutsåg då att den svenska ekonomin skulle gå in i en mild högkonjunktur under slutet av 2022.
