Inrikes

18-åriga Klara: ”Om jag misslyckades i skolan skulle jag misslyckas med livet”

Uppdaterad
Publicerad

18-åriga Klara var övertygad om att hon skulle misslyckas i livet om det gick dåligt i skolan. En dag när hon skulle plugga fick hon fysiska symptom av stressen.

Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska sjukdomar. Klara var 18 år gammal när hon efter någon vecka av sömnlöshet blev yr och svimmade hemma över sin biologibok.

– Jag satt hemma med en biologipärm och insåg att jag inte skulle hinna göra allting i biologi om jag inte sköt upp allt annat och så kände jag mig yr, svettig, började skaka och sen svimmade jag. Efter 45 minuter hade jag samlat mig och kände ”shit, nu har jag förlorat 45 minuter på plugget”, berättar hon i SVT Edits serie ”We can't do it!”.

Yrsel och skakningar

Men även efter att hon återhämtat sig fortsatte cykeln av yrsel, svett, skakningar och svimningar – under tiden försökte hon ändå plugga. Klara ser prestationsångesten hon kände i skolan som anledningen till den stress som till sist gav henne fysiska symptom.

– Jag tänkte att om jag misslyckas i skolan så kommer jag att misslyckas med livet. Jag kommer inte kunna komma vidare och få jobb, jag kommer inte kunna försörja mig själv, jag kommer inte kunna åstadkomma något bra i världen. Jag kommer inte kunna ge tillbaka till alla som gett till mig.

”Full gas tills man dör”

Den som upplever långvarig stress kan ha kvar vissa symptom så långt som tio år efteråt, men Klara har nu – två år senare – ändrat sin inställning till skolan.

– Jag kände att jag kunde ta på mig allt i skolan och utanför och att det var full gas tills man dör. Nu inser jag att det inte går, för i så fall stupar man mycket tidigare. Jag klarar inte av det och jag tror inte att någon klarar av det i längden, säger hon.

Se SVT Edits program om unga kvinnor som drabbats av utmattningssyndrom i SVT Play

Så söker du hjälp mot stress och utmattning

Kontakta vårdcentralen eller din företagshälsovård. Det kan ta lång tid att återhämta sig från stressjukdomar och därför är det viktigt att söka vård så fort som möjligt.

Genom vårdcentralen kan du få träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog, eller få hjälp av en sjukgymnast/fysioterapeut.

Det finns också öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Ring 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgivning och hjälp med vart du kan vända dig. På deras hemsida kan du läsa mer om symptom relaterade till stress.

Barn och ungdomar

Är du under 18 år kan du kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan också vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola.

Föräldrar kan om det gäller små barn kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.