Allt fler kommuner försöker nu ta reda på när, vad och hur mycket invånarna knarkar – genom att mäta avloppsvattent. Foto: TT

Knarkandet mäts alltmer – etiska regler saknas

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler kommuner försöker nu ta reda på när, vad och hur mycket invånarna knarkar. Tekniken gör det möjligt att analysera på städer, stadsdelar eller till och med skolor. Kommunernas intresse för analys ökar och etiska regler saknas.

Fyra gånger om året lämnar Gävleborna – utan att veta om det – ett urinprov som analyseras för knarkrester. Visserligen går det inte att peka ut enskilda missbrukare men tekniken är så exakt att socialtjänsten kan säga att på juldagen petade Gävleborna i sig 230 doser kokain.

En liter avloppsvatten räcker

Det räcker med en ynka liter avloppsvatten från stadens huvudkloak. Provet skickas på analys till forskningslaboratoriet Swetox i Södertälje där man med modern teknologi letar efter kokain, amfetamin och cannabis.

Ett femtiotal kommuner har vid olika tillfällen låtit analysera sitt avloppsvatten, berättar biokemisten Johan Lindberg. Han önskar att fler kommuner skulle göra som Gävle och regelbundet ta prover under en längre period.

– Ja det är möjligheten att jämföra data som är intressant. Att kunna dra slutsatser om vad som ökar och minskar, vilka preparat och på vilka platser, säger Johan Lindberg.

Kokainvåg upptäcktes i Gävle

I Gävle kunde socialtjänsten till exempel upptäcka en plötslig kokainvåg som annars kunde ha pågått länge i det fördolda.

Drogsamordnaren Johnny Gustafsson menar att metoden på ett bra sätt kompletterar de traditionella drogvaneundersökningarna som i princip går ut på att man frågar människor.

– Vi hittar betydligt mer missbruk på det här viset, säger Johnny Gustafsson.

Metoden är förbluffande precis och kan till exempel säga att en viss dag i Gävle 2015 konsumerades 7.349 doser cannabis – vilket inte är samma som antal individer. En person kan vara skyldig till flera doser.

Rektor skulle kunna analysera skola

Det vanliga är att analysera hela kommunens avloppsflöde men det finns inget som hindrar att analysen görs på mindre geografiska områden, något som till exempel skett i Uppsala där man kunnat jämföra två kommundelar.

Det handlar bara om på vilken avloppsledning man tar provet, säger Johan Lindberg på Swetox.

Möjligheterna är stora. Det är fullt möjligt för ett rektor att låta analysera en hel skola eller en fängelsedirektör att testa sina interner kollektivt. Några etiska eller legala hinder finns sannolikt inte eftersom ingen enskild individ pekas ut.

Etiskt problematiskt hänga ut ett område

I Växjö har polisen efterfrågat provtagning av vissa stadsdelar och kommunens politiker funderar på saken.

Drogsamordnaren Johnny Magnusson i Gävle säger att man övervägt att testa bostadsområden och delar av kommunen men avstått.

– Det är ju etiskt problematiskt att hänga ut ett område för att där används mycket narkotika. Folk vill kanske inte bo där då, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.