Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Statliga Vattenfalls kolkraftverk, Moorburg, skulle förse den tyska staden Hamburg med både el och värme. Om det läggs ner innebär det en förlust för helstatliga Vattenfall med cirka 27 miljarder kronor. –Det var en väldigt dålig affär, säger Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall. Foto: SVT

Kolkraften kostar Sverige miljarder

Uppdaterad
Publicerad

Nedläggningen av ett enda kolkraftverk i Tyskland kan nu komma att kosta helstatliga Vattenfall totalt cirka 27 miljarder kronor när det läggs ner – detta efter bara fem års drift.

Statliga Vattenfalls kolkraftverk, Moorburg, skulle förse den tyska staden Hamburg med både el och värme, och det till en kostnad uppåt 17 miljarder kronor. Men så blev det inte.

Vattenfalls strategichef, Andreas Regnell, var själv inte på bolaget när beslutet om att köpa Moorburg togs, men det är honom vi får träffa.

– På den tiden när beslutet togs så var kol något som var acceptabelt i den tyska energimixen, säger Andreas Regnell till SVT.

Kostnaderna dubbleras

Kolkraftverket skulle alltså ge både el och fjärrvärme för bästa ekonomiska utfall. Men det blev nästan ingen fjärrvärme från Moorburg eftersom man inte fick dra ledningar till Hamburg för spillvärmen. Vattenfall fick inte heller kyla spillvärmen med vatten från floden Elbe.

Därför var man tvungen att bygga ett kyltorn, budgeterat för 2 miljarder, men som blev dyrare. Det tillkom också krav på en fisktrappa för en kvarts miljard. Slutnotan, efter alla fördyringar, när verket drogs igång år 2015, blev nästan dubbelt så hög som budgeterat – 30 miljarder kronor.

Värdet rasar

– Just i Tyskland har man bestämt att stenkol ska fasas ut till år 2035/36. Ett sådant här kraftverk har typiskt sett en livslängd på 30 till 40 år och nu får vi en livslängd på 20 år. Det påverkar ju värdet väldigt mycket, säger Andreas Regnell på Vattenfall.

Fallande priser på kolkraft jämfört med förnybar energi har också bidragit till ett värdefall. Vattenfall som inte längre vill ha kolkraft har redan skrivit bort mer än hälften av värdet på kolkraftverket, 17,7 miljarder kronor.

Rädda vad som räddas kan

Nu försöker Vattenfall rädda vad som räddas kan med hjälp av tyska subventioner (omvänd auktion – se nedan). Vattenfall kan som mest få mindre än 3 miljarder kronor. Efter bara fem års drift kan därför 27 miljarder snart vara borta om kolkraftverket läggs ner vid årsskiftet.

– Det är klart att det var en väldigt dålig affär men samtidigt måste man komma ihåg att beslutet togs år 2006. Energibranschen har ju förändrats väldigt mycket under de här senaste fem åren, hävdar Andreas Regnell.

För att hjälpa till att avveckla kolet i Tyskland så subventionerar den tyska staten nedläggningen. Subventionerna bestäms i en så kallad omvänd auktion. Det innebär att den producent som är beredd att lägga ner sin kolkraft till det lägsta stödet vinner.

Men det finns ett bestämt maxbud som producenterna får lägga. Det sätter alltså ett tak för hur mycket kolproducenterna som mest kan få i subvention. I den auktion Vattenfall ska delta i är det satt till 165 000 euro per megawatt.

Om det blir nedläggning vid årsskiftet med hjälp av subventioner, och till vilket belopp, vet vi den första december. 

Vattenfall har alltså i första hand valt att försöka lägga ner kolkraftverket med hjälp av auktionen. Alternativa som Vattenfall anger, om det inte blir avveckling med hjälp av subventioner, är en försäljning eller en konvertering av verket till andra bränslen än kol som naturgas eller biomassa. Men det senare, konvertering, kräver nya mångmiljardinvesteringar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer