Kommuner tar tillbaka skatteavdrag

Publicerad

En tredjedel av svenskarna får höjd kommunalskatt efter årsskiftet.

För många äter den upp det femte jobbskatteavdraget helt.

I 106 av landets kommuner höjs den totala kommunalskatten nästa år medan den sänks i sex kommuner, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Bortser man från att en del kommuner och landsting gör skatteväxlingar, där verksamhet går från kommun till landsting eller tvärtom, är det 23 kommuner som höjer skatten och sju som sänker, enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analyschef Annika Wallenskog.

Men samtidigt höjer sex landsting skatten, vilket leder till att så många som 31 procent av Sveriges invånare får höjd total kommunalskatt nästa år.

Plus minus noll

Därmed försvinner en hel del av regeringens önskade effekt med det femte jobbskatteavdraget. Den statliga skattesänkningen på arbetsinkomster uppgår till mellan 180 och 340 kronor i månaden.

I Bollnäs där kommunalskattehöjningen är störst, en krona per intjänad hundring, blir den samlade skatteeffekten minus 60 kronor vid en månadsinkomst på 26.000 kronor i månaden. Även i ett 60-tal ytterligare kommuner höjs kommunalskatten med 50 öre eller mer, och därmed äts statsskattesänkningen mer eller mindre upp av de sämre finanserna i den egna kommunen.

Negativa effekter

Annika Wallenskog konstaterar att de i stort sett oförändrade statsbidragen från staten till kommunerna nästa år får negativa effekter på regeringens förhoppningar om ökad sysselsättning när den statliga skatten sänks.

– Det här slår tillbaka, det blir därmed ineffektivt också, säger Wallenskog på intresseorganisationen SKL.

Och på sikt riskerar den utvecklingen fortsätta, enligt Wallenskog:

– Då finns en risk att kommunerna måste höja skatten än mer om inte statsbidragen höjs.

Enligt henne står kommun- och landstingssektorn inför fördyringar de kommande åren när de demografiska förutsättningarna förändras.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.