Foto: SVT

Kravlös dans får stressade tonårsflickor att må bättre

Publicerad

Psykiska problem på grund av stress är ett ökande problem bland tonårsflickor. Men ny forskning från Örebro universitet visar att dans på flickornas egna villkor både höjer deras välmående och gör dem mindre stressade.

Allt fler tonårsflickor lider av stress på grund av de många krav som de tycker att omgivningen har på dem. Krav som för deras del leder till psykosomatiska problem och psykisk ohälsa.

Ett ökande problem som allt fler politiker vill hitta en lösning på.

I Örebro startade landstinget ihop med universitetet ett forskningsprojekt där stressade tonårsflickor mellan 13 och 18 år fick delta. Flickor som var för sjuka för skolvården men för friska för barnpsykiatrin.

Skönt att inte bli bedömd

112 flickor valdes ut. 53 av dem fick ingå i kontrollgruppen medan 59 fick möjligheten att  dansa två gånger i veckan i åtta månader. Tanken var att dansen skulle ske på flickornas villkor. En av dem var Stina Viberg.

– Jag har alltid spelat fotboll men det är ändå så att du har serietabeller, du ska göra mål och du ska hela tiden bli bättre och bättre, säger Stina Viberg som nu gått ut gymnasiet.

– Prioriteringen i dansgruppen var inte att vi skulle dansa bättre utan vi skulle må bättre.

Även Sofie Sjöberg upplevde dansen som positiv.

– Ja, den har betytt jättemycket för mig. Jag gick på gymnasiet och man hade ju ganska höga krav på sig själv från omgivningen, så det var skönt att komma till ett ställe där man inte blev bedömd. Utan där man bara blev uppmuntrad och där folk tyckte det var roligt, säger Sofie Sjöberg.

Uppsöker ofta skolsköterskan

De flickor som valdes ut led framför allt av psykosomatiska problem. Men var femte flicka led av lättare depression. En av dem som i skolan tydligt ser de problem som de stressade flickorna lider av är skolsköterskan.

– De har ont i huvudet, de är trötta, de är nedstämda, orkeslösa. Det ser jag tydligt och klart. Och det här är flickor som jag ser mycket av på min mottagning, säger Lena Ekholm, skolsköterska på Lillåns skola 7-9.

Resultatet av forskningsprojektet presenterades i veckan i den ansedda amerikanska vetenskapliga tidskriften JAMA. Och den visar att flickornas självskattade välmående och självförtroende ökade anmärkningsvärt. Ett resultat som höll i sig ett år efter det att de slutat dansa.

Dansprojektet en fristad

Forskaren bakom projektet är Anna Duberg, sjukgymnast, danspedagog och doktorand vid Örebro universitet. Hon märkte att flickorna förändrades efter bara några veckor.

– Här fick flickorna vara med på sina egna villkor. De fick vara med och bestämma, de fick göra en del av koreografin själva, vi använde musik som de gillade och de fick använda sig av sin krativitet. Sen visade det sig att kravlösheten är tydligen nyckeln, säger Anna Duberg.

– De här tjejerna är så trötta på att uppleva sig bedömda i olika sammanhang så de upplevde dansen som en asyl. Som en fristad.

Flera kommuner intresserade

Att projektet kunnat visa på så goda resultat har fått många kommuner att bli intresserade. Det säger Margareta Möller, professor i vårdvetenskap vid Örebro universitet och verksamhetschef på Vårdvetenskapligt forskningscentrum vid Örebro läns landsting.

– Ja, det är roligt. Vi har fått en hel del förfrågningar. Både från Kungsbacka, Linköping och även från andra kommuner i Örebro län. Så i början av nästa år kommer Anna Duberg att ha en del kurser för sådana som vill leda såna här grupper, säger professor Margareta Möller.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer