För många svenskar slutar livets resa på ett krematorium. I drygt 800 grader eldas våra kvarlevor upp och blir till aska, men dagens människa består inte längre bara av kött och ben. Den moderna människokroppen är ofta lagad med metall, skruvar och spikar.

Enligt krematorieföreståndare Per-Olof Ohlsson har ungefär hälften av alla som kremeras metall i kroppen.

Vill ändra lagen

Lagen säger att det som går ska ner i urnan, men metalldelar kan vara för stora eller askan kan vara tänkt att spridas i en minneslund.

-Sprider man aska vill man ju inte att det ska komma ut höftleder och dylika ting, säger Per-Olof Ohlsson.

Tidigare har man grävt ner metalldelarna på begravningsplatsen, men nu ifrågasätter krematoriearbetarna det miljövänliga i detta förfarande.

-Därför sparar vi på den för tillfället.

Under 2010 samlades nästan ett halvt ton metalldelar ihop.

Fem organisationer inom begravnings- och krematoriebranschen har uppvaktat regeringen och förespråkat att lagen ändras så att det blir tillåtet att sälja metallföremålen.

Välgörande ändamål

-Jag tror att det skulle kunna generera en hel del pengar som skulle komma till bättre nytta än vad det gör om man gräver ner det. Man skulle kunna göra som i Danmark och Finland, där det går till välgörande ändamål, säger Per-Olof Ohlsson.

Han tror inte att människor har särskilt starka känslor för metalldelar i kroppen.

-Man växer ju inte upp med en höftled i metall. Det är ju något som har tillförts under livsresan.

Ulf Mattmar

ulf.mattmar@svt.se