När en kriminalvårdare tillsvidareanställs genomgår han eller hon minst 20 veckors grundutbildning och får lära sig alltifrån gällande regelverk och Kriminalvårdens organisation till säkerhet och konflikthantering.
Men för att vikariera som kriminalvårdare räcker det med 14 dagars utbildning.
-Som sommarvikarie får du två veckors introduktion med teori och praktik, säger Thomas Hagsten, vice ordförande för Seko kriminalvård.
Ingen gräns
Han berättar att det inte finns någon gräns för hur länge man får lov att arbeta med endast två veckors utbildning.
-Inte förutom LAS-gränsen, alltså två år inom en femårsperiod. Det är klart att det är önskvärt med längre utbildning och man kan tycka att ett så komplext yrke borde kräva mer utbildning, säger Thomas Hagsten.
Hur stor andel av kriminalvårdarna som har komplett utbildning beror på verksamhetsområde och ort i landet, enligt Hagsten.
-På högsäkerhetsavdelningarna sätter man ju inte nya, där krävs utbildning och erfarenhet, men den som har utbildning och erfarenhet är ju tryggare i sin yrkesroll. Dessutom är det inte bara grundutbildning som är viktig utan även fortbildning eftersom yrkesrollen och klienterna förändras hela tiden.
1.500 vikarier
Enligt Kriminalvårdens personalavdelning arbetar det just nu omkring 9.000 fast anställda och 1.500 vikarier i verksamheten. Det är den lokala kriminalvårdschefen som beslutar vilken kompetens det ska finnas i arbetslaget och om eventuella begränsningar i vikariernas ansvarsområden.
Ulla-Karin Fyhr Landgren, som är utbildningsansvarig inom Kriminalvården, säger att det inte är acceptabelt att ha vikarier utan grundutbildning under längre vikariat.
-Vår generaldirektör har sagt att det är grundutbildningen som gäller om man jobbar en längre tid, och det har varit tydliga besked utåt i organsiationen. När det inte handlar om ett sommarvikariat, utan ett längre vikariat uppemot ett år, borde man ha grundutbildningen.
Risk för nedskärningar
Från Sekos sida har man stridit för att alla ska få grundutbildning och att den ska vara mer omfattande, något man hoppas ska leda till en än mer professionell och kompetent personal.
-Men nu har Kriminalvården ett sparbeting och det första man tittat på är att skära ner på grundutbildningen, säger Thomas Hagsten.
Ulla-Karin Fyhr Landgren känner inte till om det finns något konkret ledningsbeslut i frågan men utesluter inte att grundutbildningen kan komma att förkortas.
-Vi har en besvärlig ekonomisk situation och kan man bibehålla en kvalitetssäkrad utbildning kan man se över längd och innehåll. Men det kommer ju också nya kunskaper som ska införlivas i utbildningen, säger hon.
Det som lärs ut under grundutbildningen när det gäller säkerhet och konflikthantering, är det kunskaper som vikarierna inte behöver i sitt arbete?
-Jo absolut, och de får mycket av det på den lokala tvåveckorsintroduktionen. Det är de lokala chefernas ansvar att se till att det finns kompetens att bedriva ett tryggt arbete, säger Ulla-Karin Fyhr Landgren.
Han tillägger att stora delar av de resurser som Kriminalvården fått de senaste åren har gått till ökade lokalkostnader i samband med nybyggen och upprustningar och att resursförstärkningen inte satsats på de som jobbar närmast de intagna.
Tummar på säkerheten
-Allt fler avancerade och tidskrävande uppgifter läggs på vårdarna utan att vi får resurser och det kan leda till att man tummar på säkerheten, säger Thomas Hagsten som understryker att Seko inte accepterar ensamarbete inom kriminalvården.
Han känner inte till detaljerna kring måndagens händelse då en kriminalvårdare dödades av en intagen.
-Men om hon inte var ensam med den intagne så visar ju det att det inte räcker att säga att man inte ska tillåta ensamarbete utan att man i bland behöver tre, fyra, kanske fem personer för att klara vissa situationer.
Tove Hanell
tove.hanell@svt.se
Karin Moberger
karin.moberger@svt.se