När polisen förra året redovisade statistiken för antalet uppklarade brott för 2016 hade antalet ärenden som lämnats vidare till åklagare minskat med 10 procent. Rikspolischefen Dan Eliasson lovade då bättring, och när statistiken för 2017 kom hade antalet uppklarade brott ökat med 3,1 procent.

Bäst är statistiken för narkotikabrott, trafikbrott och skadegörelsebrott. När det kommer till våldsbrotten så har antalet uppklarade brott däremot minskat med 2,7 procent.

– Vad som gör mig lite fundersam när jag tittar på de här siffrorna är att de två brottstyper som har ökat är trafikbrott och narkotikabrott, det vill säga två typer av brott som är relativt sett lättutredda. Så att det här ger lite en hint om att man har utrett enklare brott för statistikens skull, säger Lennart Strinäs, chefsrådman i Malmö tingsrätt, till Agenda.

För stort fokus på uppklarningen

I somras uppgav flera poliskällor, runt om i landet, för Svenska Dagbladet att de fått direktiv att prioritera de lättutredda brotten just för att bättra på statistiken.

– Om det är på det viset så stämmer det med min hypotes om att fokuseringen på personuppklarningen är för stor, till och med skadlig, när det mest centrala är att förebygga brott, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.

Jerzy Sarnecki menar också att polisen, liksom politiker och medier, fokuserar för mycket på uppklarningsstatistiken istället för på det brottsförebyggande arbetet.

– Alla övriga uppdrag som polisen har är väldigt svåra att mäta. Det är inte lätt att mäta brott som aldrig begåtts även om det inte alls är omöjligt. Därför har hela fokusen varit på uppklarade brott, vilket bara är en del av det stora polisuppdraget, säger han.