Foto: ScanpixVisa alla (2)
Visa alla (2)

Kritik mot H&M:s låga löner

Uppdaterad
Publicerad
Samtidigt som klädjätten H&M presenterar nya miljardvinster kommer kritik som talar om ”svältlöner” för textilarbetarna.

En textilarbetare i Bangladesh, där H&M syr en stor del av sina kläder, tjänar normalt runt 300 kronor i månaden.

– Vi tycker att med en sådan hög vinst som H&M har i dagsläget, har de mycket större möjligheter att göra mer för att höja lönerna. Och se till att arbetarna kan leva ett drägligt liv tillsammans med sina familjer, säger Catrin Rosquist, projektledare på organisationen Fair Trade Center.

H&M kräver att bolagets underleverantörer ska betala åtminstone den lagstadgade minimilönen. Men Bangladesh minimilön på cirka 300 kronor är bara en femtedel av den lönenivå på 1.500 kronor i månaden som krävs för att man ska kunna leva på lönen.

”Lider ofta av näringsbrist”

Fair Trade Center anser att H&M och huvudägaren familjen Persson borde göra mycket mer för att sömmerskorna i bland annat Bangladesh ska kunna leva ett drägligt liv på den lön de får.

– Nu jobbar många för mycket, de lider av utmattning och vi har sett vid flera tillfällen att arbetare svimmat. Man har inte råd att köpa näringsrik mat så därför lider man ofta av näringsbrist. De låga lönerna leder också till att mammor inte har tid att umgås med sina barn eftersom de måste jobba nästan hela tiden, säger Catrin Rosquist.

Bingo för ägarna

Enligt beräkningar från flera internationella ideella organisationer får en sömmerska mellan 1 och 3 procent av det ett H&M-plagg kostar.

För aktieägarna har H&M:s mycket höga vinstmarginal varit lönsam. Förra året delades i princip hela vinsten efter skatt ut. Störst del tillföll huvudägaren Stefan Persson som fick 5,6 miljarder kronor.

Stefan Persson räknas i dag enligt nyhetsbyrån Bloomberg som världens 17:de rikaste man.

Köper in via underleverantörer

H&M har tidigare försvarat sig mot kritiken mot låga löner genom att peka på att företaget inte äger några fabriker i till exempel Bangladesh utan att kläderna köps in via underleverantörer.

H&M anser enligt tidigare uttalanden att de som jobbar hos underleverantörerna ska kunna leva på sin lön och försörja sin familj. Och bolaget hänvisar till sin uppförandekod.

Vaga formuleringar

Men om man läser uppförandekodens punkt 4.2 finns inga formuleringar om levnadslön. Istället hänvisar klädbolaget till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och skriver att bolaget har som mål att underleverantörerna ska följa den. Formuleringarna är dock betydligt vagare jämfört med definitionen av levnadslön.

I punkt efter skriver H&M istället att bolagets minimikrav är att underleverantören betalar minst minimilön. Vilken i många fall ligger långt under den så kallade levnadslönen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer