Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
90-talets kaos i ekonomin ledde fram till dagens inflationsmål. ”På lite längre sikt tror jag att det vore bra med ett högre”, säger Lars Calmfors. Foto: TT/SVT

Ekonomiprofessorns kritik mot inflationsmålet: ”För lågt”

Uppdaterad
Publicerad

Inflationsmålet behöver höjas. Det säger professorn Lars Calmfors som anser att det skulle underlätta vid framtida ekonomiska kriser. Men enligt kritiker riskerar det att sänka förtroendet för riksbanken.

Riksbanken har under hösten höjt räntan flera gånger för att pressa ned inflationen till två procent. Just två procent är målsättningen för den svenska inflationen sedan 1990-talet.

Men enligt professor emeritus i ekonomi Lars Calmfors är det nu ett bra tillfälle att se över det snart 30 år gamla inflationsmålet.

– Just nu är prioritet ett att få ned inflationen, men på lite längre sikt tror jag att det vore bra med ett högre inflationsmål, säger han.

Slump att målet är 2 procent

Enligt Lars Calmfors skulle högre inflation ge mer utrymme för riksbanken att agera om det blir lågkonjunktur.

– Med låg inflation kommer normalt även räntan att ligga lågt, vilket betyder att man har väldigt lite fallhöjd om det blir lågkonjunktur. Med lite högre inflation skulle fallhöjden vara högre, säger han.

Att inflationsmålet är just två procent kan ses som något av en slump. Det infördes 1995, efter att Sverige genomgått en av sina värsta ekonomiska kriser. Tidigare hade låg arbetslöshet varit högsta prioritet, men efter krisåren sattes fokus på att hålla nere inflationen.

Enligt professorn i ekonomisk historia Lars Magnusson finns inget tydligt underlag till varför det blev just 2 procents inflation som blev målet.

– Det är inte någon “rocket science” att det blev just 2 procent. Det hade lika gärna kunna bli 1,5, 2,5 eller 3 procent. Det var ett politisk beslut kan man säga.

”Kan inte hålla på och ändra”

Men förslaget om ett höjt inflationsmål får kritik. SEB:s chefsekonom Jens Magnusson varnar för att det kan rubba förtroende för att riksbanken verkligen gör allt i sin makt för att nå det nuvarande målet.

– Konsekvensen kan bli att vi hamnar i en diskussion kring hur högt målet ska vara och när vi kan nöja oss. Säger man 3 procent kan man lika gärna säg 4 procent och så vidare. Risken med den diskussionen just nu är att man inte tror riksbanken kommer anstränga sig tillräckligt för att komma ned till det mål som vi redan har.

Enligt Lars Calmfors skulle en ändring nu vara ett undantagsfall.

– Man kan inte hålla på och ändra ett så här centralt mål hela tiden. Det kan bara göras någon enstaka gång. Det ska vara välmotiverat och det ska ha förts en diskussion dessförinnan, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.