Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Nästa vecka inleds Stockholm+50 – 50 år efter att världens första stora FN-konferens om miljön hölls här 1972. Tidigare borgerliga politikern Anders Wijkman kritiserar konferensen för att vara för illa förberedd. Foto: Rami Hazim/Arkiv

Kritiken mot miljökonferensen: ”Illa förberedd – utan tydliga mål”

Uppdaterad
Publicerad

I veckan hålls miljökonferensen Stockholm+50. Men regeringen får redan kritik för att mötet inte väntas leda till någon skarp resolution-  trots att världen står inför både klimatkris och hot mot den biologiska mångfalden.

– Man har startat för sent och inte haft tillräckligt tydliga mål för vad man vill uppnå med konferensen, säger Anders Wijkman, författare och samhällsdebattör.

Anders Wijkman var borgerlig riksdagsledamot när förlagan till årets FN-konferens hölls i Stockholm för 50 år sedan. Den var världens första stora internationella miljökonferens och fick stor betydelse för det fortsatta miljösamarbetet. Den ledde också till att FN:s miljöprogram UNEP skapades och en Världsmiljödag inrättades, den 5 juni varje år.

– Det här innebär en unik möjlighet att se tillbaka på 50 år av miljöarbete. Hur har det gått, har vi lyckats? Det har vi ju tyvärr inte, nästan alla indikatorer pekar åt fel håll.

Ministern delar inte bilden

EU-minister Hans Dahlgren (S) var också med på Stockholmskonferensen 1972, då i rollen som journalist på SVT:s Aktuellt. I dag är han med och arrangerar Stockholm 50+.

Han ser också betydelsen av mötet 1972, och framhåller bland annat principen som infördes då; att en stat inte har rätt att utnyttja sina resurser på ett sådant sätt att en annan stats miljö skadas.

– Den här hänsynsprincipen som etablerades då – do-no-harm som den kallas – är fortfarande väldigt levande, säger Hans Dahlgren.

Årets konferens har flera breda mål. Att komma igång med miljöarbetet igen efter pandemin, och få upp farten i klimatmålen. Och också; att stämma av och verka för att FN:s hållbarhetsmål uppnås till 2030.

Hans Dahlgren tycker inte att kritiken om vaga mål är befogad.

Men det här mötet ligger mellan två klimatmöten, den innebär kanske inte nån jätteskarp resolution. Vad har den för betydelse för miljön egentligen?

– Att världens regeringar bekräftar att det här är ett övergripande ansvar som alla har tillsammans. Det är ingenting som vi kan klara var och en för sig, vi kan till exempel inte klara klimatfrågan här i Sverige. Därför är det helt nödvändigt med det här internationella samarbetet, och att man står fast vid de åtaganden som har gjorts tidigare.

Kräver mer av rika länder

Anders Wijkman tycker att det krävs mer.

– Det som framför allt behövs är en mer dynamisk relation med alla fattiga länder. Vi har fortfarande fyra miljarder fattiga i en värld där förmögenheter och inkomster är så höga. De här länderna behöver hjälp med teknik som är annorlunda än vi har haft, när vi har förstört mycket av planeten. Tekniken finns, men det behövs pengar för att investera. Och de pengarna måste komma från oss.

1972 höll världens första FN-konferens om miljön i Stockholm. Den pågick i 11 dagar och samlade 1 200 delegater och 500 observatörer från 108 länder.

Evenemanget hölls i skuggan av kriget i Vietnam och kritik mot USA:s krigföring. Sovjetunionen och de flesta östblocksstater i Europa bojkottade mötet, eftersom dåvarande Östtyskland inte tilläts delta. Arrangemanget var bland de största som Sverige arrangerat.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet