Genom att höja reduktionsplikten från 6 till 10 procent ska Sverige klara EU:s klimatmål till 2030, enligt regeringen. Men det ifrågasätter 2030-sekretariatet, som jobbar för en fossiloberoende transportsektor och för att Sverige ska nå målen.

– Vi behöver ha hängslen och livrem i klimatpolitiken, regeringen har inte det här. Man behöver kraftfullare styrmedel än ett par procents höjning av reduktionsplikten, säger vd Mattias Goldmann.

– Vi riskerar dyra böter, att behöva köpa utsläppsrätter eller att det läggs en död hand över skogs- och jordbruket.

”Räcker som bäst halvvägs”

Enligt regeringen innebär förslaget utsläppsminskningar på runt 2,5 miljoner ton till 2030. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar finns det, med beslutade och planerade åtgärder, fortfarande ett underskott på minst 6 miljoner ton för att klara Sveriges EU-mål om 50 procents utsläppsminskning till 2030, skriver TT.

– Vi behöver se regeringens beräkningar, men som vi räknar är det otillräckligt. Utifrån regeringens egna siffror räcker det som bäst halvvägs till att nå klimatmålen, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall till SVT Nyheter.

Höjningen urholkas

Det nya förslaget innebär också att drivmedelsleverantörerna ska kunna inkludera el från laddstationer i sina utsläppsreduktioner, någonting som Mattias Goldmann menar urholkar siffrorna.

– Nu får vi ett myrsteg framåt som är mindre än vad siffrorna omedelbart antyder, säger han.

– Det är värdefullt att påskynda omställningen till elektromobilitet men om det sker på bekostnad av omställningen till förnybara drivmedel så är klimatet en förlorare.