Maria Elvén är forskare vid Mälardalens högskola och har tittat på fysisk aktivitet under pandemins andra våg. Foto: Mälardalens högskola

Kvinnor har blivit mer stillasittande under pandemin

Uppdaterad
Publicerad

En ny studie som undersökt motionsvanor under pandemins andra våg visar på skillnader mellan hur de olika könen påverkats. Kvinnor har minskat sin motionerande mer än männen. Och det är nu ännu fler som bara utför lite fysisk aktivitet.

När det gäller måttligt ansträngande aktivitet, att bli lätt andfådd, var det innan pandemin tre av tio som aldrig utförde det. Den här studien visar att det nu är fyra av tio. Därtill har stillasittandet ökat med 40 minuter per dag.

– Det är mycket, konstaterar forskaren Maria Elvén. 

Hon är doktor i fysioterapi vid Mälardalens högskola och en av de som genomfört studien. Den är ännu inte helt klar, men resultaten från över tusen intervjuer visar på tydligt minskad rörelse Och skillnad mellan könen.

– Kvinnor är överrepresenterade  bland de som inte genomför träning alls.

Behövs fler studier

Maria Elvén tror att det handlar på att sättet att träna har förändrats, framförallt genom att den organiserade träningen minskat i omfattning.  Men samtidigt finns det de som ökat sin organiserade träning.

– Det är de yngre männen, mellan 18 och 29 år.

Vad beror skillnaden på?

– Vi vet inte än, vi behöver gå vidare med mer studier. Men det tyder på att kvinnor påverkats mer än männen när det gäller fysisk aktivitet.

Maria Elvén är forskare vid Mälardalens högskola och har tittat på fysisk aktivitet under pandemins andra våg. Foto: Mälardalens högskola

Enligt studien har totalt sett all fysisk aktivitet minskat, och gruppen som rör sig allra minst har ökat under pandemin.

– För de som redan tränade på en låg nivå har det varit svårare att hitta nya vanor.

Negativa hälsoeffekter

Det är enligt Maria Elvén problematiskt eftersom de finns många negativa hälsoeffekter med att inte vara fysisk aktiv.

– Det innebär ökar risk för olika sjukdomar som diabetes och vissa former av cancer.

WHO och Folkhälsomyndigheten rekommenderar 150 minuters måttlig aktivitet i veckan.

– Men de här genomför ju noll minuter, enligt sina egna skattningar, säger Maria Elvén.

Det här kan vara allvarligt på sikt enligt Maria Elvén, men samtidigt är det är osäkert hur permanenta de här förändringarna är.

– Det här är en ögonblicksbild. Frågan är om nedgången kommer att kvarstå, hur mycket årstid och smittspridning påverkar.

Känns det motigt att komma igång? Kolla tipsen från psykologen i videon.

Fakta: Studien

Forskare vid Mälardalens högskola har tillsammans med Novus genomfört en studie där drygt tusen personer i Sverige svarat på frågor om sin fysiska aktivitet.

Intervjuerna genomfördes i mitten av december 2020. Slutgiltigt resultat är ännu inte publicerat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.