Hör Kamar Hawa och Mattias Alrahban om deras syn på jobb i Sverige. Foto: SVT/Cornelia Schauermann

Gott om jobb – men allt fler är långtidsarbetslösa

Publicerad 24 maj 2022

Det finns många lediga jobb. Trots det är drygt 170 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen och har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt har allt fler utrikesfödda personer fastnat i lång arbetslöshet.

– Det är ett bekymmer för kommunerna, säger Roy Melchert, sektionschef på SKR.

Kamar Hawa kom till Sverige 2015 från Syrien. Hon drömmer om att en dag bli kock, men hittills har hon aldrig jobbat i Sverige. Hon är bara en av många som står utanför den svenska arbetsmarknaden.

I slutet av april var 170 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen som arbetslösa i minst ett år. Bland inrikesfödda var andelen långtidsarbetslösa 1,6 procent. Medan motsvarande andel bland utrikesfödda låg på drygt 9 procent.

Invandring och integration – Val 2022

Gapet växer

SVT:s genomgång visar att gapet mellan grupperna växer. Detta beror delvis på att andelen inrikesfödda minskar, samtidigt som andelen utrikesfödda blir större.

- Även om det är en god arbetsmarknad med många lediga jobb ser vi också att gruppen långtidsarbetslösa, speciellt de med längre inskrivningstid än 24 månader, fortsätter att öka, säger Anders Ljungberg, analyschef på Arbetsförmedlingen.

I gruppen finns många som är lågutbildade, tillhör åldersgruppen över 55 år, och/eller är utomeuropeiskt födda, enligt Ljungberg, vilket gör att det är svårt att etablera sig på en allt mer avancerad arbetsmarknad.

– För den gruppen krävs det rätt stora insatser, säger han.

“Finns en stor frustration”

Reformeringen av Arbetsförmedlingen har lett till att flera lokala kontor har stängts och avståndet kan nu vara flera mil till närmsta Arbetsförmedling.

- Det finns en stor frustration i kommuner över att det inte finns ett väl-fungerande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, säger Roy Melchert, chef på Arbetsmarknadsenheten på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Kommunerna vill därför få statlig ersättning för att gå in med kompletterande arbetsmarknadsinsatser för de som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Men de privata aktörerna som har uppdraget att matcha arbetslösa mot jobb, menar att det är fel åtgärd.

- De privata aktörerna har oftast jobbat länge inom bemanningsbranschen och etablerat stora nätverk av företag. De är en väldigt bra matchningsaktör och det bör vi jobba vidare med att stärka, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt näringsliv.

Samtidigt har flera kommuner valt att satsa på egna projekt för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Ett exempel är Fagersta kommun, där Kamar Hawa bor. För att sänka tröskeln in till arbetsmarknaden får hon och hennes klasskamrater arbetsträning för enklare jobb.

Arbetslöshet bland inrikes- och utrikesfödda

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.

Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.

Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.

Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.

Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.

Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.

Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.