Så får vi fler i jobb -”Arbetsförmedlingen använder inte metoder vi vet fungerar”

Uppdaterad
Publicerad

Intensiva insatser av olika aktörer samtidigt. Det är nyckeln till att motverka långtidsarbetslösheten, enligt Arbetsförmedlingens tidigare analyschef Annika Sundén. 

- Arbetsförmedlingen använder inte de metoder vi vet fungerar, säger hon. 

Annika Sundén är docent i Nationalekonomi och var Arbetsförmedlingens analyschef i över fem år. Men i januari i år valde hon att säga upp sig på grund av sitt missnöje med myndighetens arbete med långtidsarbetslösa personer. 

– Arbetsförmedlingen använder inte de metoder vi vet funkar, säger hon. 

Invandring och integration – Val 2022

Under sin tid som analyschef kunde de ganska snabbt se goda resultat från pilotprojektet Jämställd Etablering. Efter två år hade en tredjedel av deltagarna fått jobb, ungefär 30 procent fler än de utanför programmet.  

Men när pilotprojektets tidsperiod hade löpt ut, återgick Arbetsförmedlingen till sitt tidigare arbetssätt, enligt Sundén. Då valde hon att lämna.  

“Flera insatser samtidigt”  

Det som gjorde projektet framgångsrikt var fokuset på att kartlägga individens förmågor och intressen snarare än formell utbildning och officiella arbetserfarenheter.  

– För många personer som kommit till Sverige så har man kanske låg utbildning och kort eller ingen arbetslivserfarenhet alls. Då gäller det att kartlägga vad en person kan göra och vara det nätverk individen saknar, säger Sundén.

Så jobbar väl Arbetsförmedlingen i dag? 

– Det handlar om att jobba med insatserna samtidigt – utbildningsinsatser, kartlägga förmågor, samtidigt som arbetslösa får chans att vara ute på en arbetsplats. Att de tidigt får arbetsplatsnära praktik eller subventionerad anställning. Det kräver en samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och arbetsgivare. Men det är inte det sätt Arbetsförmedlingen jobbar på i dag.

Den nuvarande analyschefen, Anders Ljungberg, säger att det sker ett planeringsarbete med att få in projektarbetets metod i det ordinarie arbetet, men att det krävs finansiering då det är ett personalintensivt arbetssätt.  

Hur ser du på kritiken? 

– Vi gör alltid en arbetsmarknadspolitisk bedömning och då försöker vi göra en bedömning över vad som är rätt insats för individen. Ofta krävs det en kedja av insatser, säger han.  

Hör Annika Sundén berätta mer i videon. 

Arbetslöshet bland inrikes- och utrikesfödda

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.

Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.

Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.

Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.

Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.

Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.

Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Invandring och integration – Val 2022

Mer i ämnet