I dag mår Monika Lindell bra, men hon arbetar fortfarande bara deltid på grund av utbrändheten hon drabbades av förra våren. Foto: Privat

Läraren Monika gick in i väggen: ”Jag hade gjort slut på allt”

Uppdaterad
Publicerad

Monika Lindell är mattelärare. Hon är ett ansikte i statistiken, en av de lärare som blivit sjukskriven för utbrändhet. Arbetsbördan med lektionsplanering, betygssättning och föräldrars ifrågasättande blev för mycket. – Det värsta var att jag fick problem med minnet, och förlorade glädjen i att möta eleverna, säger hon.

30 av 1.000 gymnasielärare sjukskrev sig för stressrelaterade sjukdomar, som depression och utbrändhet, under 2014. Monika Lindell är en av dem. Hon arbetar som lärare i matematik på ett gymnasium i Eskilstuna. Det var förra våren som det, som hon beskriver, brakade samman.

– Det var helt enkelt så att min energidepå tog slut. Jag hade gjort slut på allt.

Lärare pressas om betygen

Det var inte bara jobbet, berättar hon. Men den tunga arbetsbördan i kombination med tre små barn hemma blev för mycket. Och pressen på arbetet blev värre när kommunen gjorde klart att man ville satsa på skickliga lärare, så kallade förstelärare.

– Jag gick ut ganska hårt. Jag tror att många ansträngde sig lite extra för att kunna ligga bra till för att söka, och jag  var en av dem. Men lagom till ansökningsdatum hade energin tagit slut, så jag blev sjukskriven.

”Jag har blivit ifrågasatt flera gånger”

En lärare ska arbeta omkring 45 timmar per vecka, men Monika har räknat ut att hon, när det var som värst, arbetade mellan 50-60 timmar, så det blev många timmar gratis. Och en del av det administrativa arbetet handlade, precis som många andra lärare vittnar om, om att svara på mejl från missnöjda föräldrar.

– Det har inte varit jättebetungande för mig, det är inte så att jag blivit hotad. Men jag har blivit ifrågasatt flera gånger, och det är klart att det tar mycket tid. Föräldrar kräver genomarbetade svar. Jag kan ge dem det, men det tar mycket av min arbetstid.

– Jag kan tycka att de får samma svar som jag redan gett mina elever i klassrummet. Det är extremt noggrant med skriftliga och muntliga omdömen. Man blir ibland lite matt, när man gör allt jobbet med eleverna och ändå blir ifrågasatt.

Gick in i väggen

När hon till slut slog i väggen var det ett hårt fall. Minnesförluster, plötsliga svårigheter att planera lektioner, ett tankesätt som hon jämför med att hela hjärnan var full med gula kom i håg-lappar.

– Fick jag då något extra intryck, som att en elev eller kollega kom in på rummet, då glömde jag helt bort vad jag höll på med. Jag glömde lektionstider, missade att planera. Det gick alldeles för fort allting. Det största problemet var minnet, och att förlora glädjen i att möta eleverna.

I dag mår Monika Lindell mycket bättre. Hon säger att hon fått hjälp av en förstående skolledning, och fått vara med och bestämma hur mycket hon vill jobba. Nu arbetar hon deltid. Men tiden som sjukskriven har varit skuldtyngd, säger Monika.

– Det kändes som att jag svek både elever och kollegor och skolan. I samma period var det valår, jag kunde inte ens slå på tv:n utan att bli påmind om Pisaresultat och allt som gick dåligt i skolan. Jag tog mycket av det personligt.

”Inte alltid skolledningen förstår”

Högre krav på dokumentation, en ny skolreform med ett nytt betygssystem som kräver mer av läraren. Det är två anledningar till att många lärare går in i väggen, tror Monika Lindell.

Från att ha behövt mäta eleverna efter en poängskala, och sätta G, VG, eller MVG, har hon i dag ett helt annat system att rätta sig efter.

– Nu ska vi bedöma sju olika sorters matematiska färdigheterna, och de ska bedömas utifrån fem olika betygskriterier. Arbetet med dokumentationen och bedömningen är väldigt mycket större.

– Det är mycket roligare nu, man får en annan bredd på matematiken. Men det är inte alltid som kommunen, rektor och skolledning förstår vilken skillnad det är i arbete.

Berätta din historia för oss!

Har du egna erfarenheter kring betygspressen i skolan – som förälder eller lärare? Vill du berätta din historia?

Vi vill lyfta fler berättelser i vår journalistik.

Hör av dig till reportern här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Lärare pressas om betygen

Mer i ämnet