– De pengarna hade kunnat användas för att göra satsningar på lärarlöner för framtiden, att satsa på elevernas undervisning och på kvalite, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, till SVT Nyheter.
John Bauerskolorna var mycket lönsamma nästan ända från starten år 2000. Skolpengen från kommunerna räckte både till expansion och aktieutdelning.
År 2006 slog grundaren Rune Tedfors och hans kompanjoner ihop skolorna till en koncern, som fick köpa skolorna av grundarna för lånade pengar. Två år senare sålde de skolorna en gång till, denna gång till riskkapitalbolaget Axcel.
Följden av affärerna blev att skolkoncernen hade uppåt en halv miljard i lån från banken och från grundarna.
Det gick inte som planerat
Lånen skulle göra skolinvesteringen ännu mer lönsam, men det förutsatte att eleverna skulle fortsätta strömma till. Så blev det inte. 2011 kom den nya gymnasiereformen som gjorde yrkesgymnasier mindre populära. Gymnasiekullarna minskade också totalt sett. För just John Bauers del blev det extra illa när koncernens kvalitetsproblem uppmärksammades i media.
I det läget blev räntorna en ytterligare börda. När förlusterna ökade satte Axcel till slut John Bauerkoncernen i konkurs. Axcels Sverigechef Vilhelm Sundström, som ansvarade för investeringen, tycker inte att lånen var för stora.
– Alla företag har någon form av kapitalstruktur, säger han och fortsätter:
– Jag är säker på att andra skolkoncerner också har lån som de betalar räntor och amorteringar på.
Och det stämmer i många fall.
Enorma lån som skolpengen betalar
Sveriges största skolkoncern Academedia, som ägs av riskkapitalbolaget EQT, har köpt upp flera skolföretag för lånade pengar och har lån på över två miljarder kronor. Räntorna kostar 200 miljoner om året.
Det är kostnader som skolpengen för de 50 000 eleverna i Vittra, Pysslingen, NTI-gymnasiet och de andra skolkedjorna i koncernen ska betala.
– Det är det som är det negativa, att skolpengen också är med och betalar lån, säger Marcus Strömberg, VD för Academedia.
– Men så fungerar det i Academedia.
Hur många lärarlöner skulle de där 200 miljonerna räcka till?
– Man kan ställa den frågan när det gäller lån, och när det gäller fastighetskostnader,eller overhead. Jag har ingen exakt uppgift på det.
600 lärare kanske?
– Jag kan inte svara på det.
Vilket skulle gagna eleverna bäst, om det blev 600 lärare till eller att ni betalar de här räntorna?
– Självklart är det bättre att inte ha lån i ett företag men det är väldigt få företag som inte har lån, säger Marcus Strömberg.
Det är ägaren som avgör vilken belåning ett aktiebolag ska ha. När man köper ett bolag för lånade pengar blir utväxlingen på investeringen större om allt går som det ska.
Vinsten går, förenklat, till räntor i stället för till aktieutdelning. I gengäld ökar värdet på kapitalet man satsat snabbare. Men räntekostnaderna ökar sårbarheten om något går fel, vilket det ju gjorde i John Bauer. Academedia går däremot med vinst trots räntekostnaderna
”Det kan inte vara rätt”
Academedias VD säger att skolorna inte drar ner på kvaliten för att få skolpengen att räcka även till räntekostnader. Enligt Axcel drog inte heller John Bauerskolorna ner på kvaliten för att betala räntor, trots krisen och förlusterna.
– Det är ju svårt att avgöra, säger Bo Jansson på Lärarnas Riksförbund.
– Men i vilket fall som helst tycker jag skolpengen som går ut från svenska folket är skattepengar, avsedda för elevernas undervisning. Att flera hundra miljoner används för att betala räntor och amorteringar till banken och till tidigare ägare kan inte vara rätt.