Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Nästa vecka drar höstlovet, som numera kallas läslovet, igång. Samtidigt är läslusten bland barn historiskt låg i Sverige. Visa alla (2)
Visa alla (2)

Läslusten bland barn är historiskt låg i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Läslusten bland barn är historiskt låg i Sverige, visar statistik som tidningen Läraren tagit fram. Två av tre pojkar läser bara om de måste.

– Vi riskerar en ny slags analfabetism, säger den prisbelönade svenskläraren Fredrik Sandström.

Jämfört med andra länder i OECD ligger Sverige i den absoluta bottenligan när det gäller ungas lust att läsa. Detta enligt Lärarstiftelsen rapport ”Ett läsvänligt land”. Rapporten bygger på Pisa-undersökningens läslustindex för 15-åringar.

Det är en utveckling som går nedåt. År 2009 uppgav 39,4 procent av 15-åringarna att de bara läser om de måste, 2018 låg siffran istället på 56,9 procent. Dessa 17,5 procentenheter gör att Sverige hamnar näst längst ned på listan över de 37 OECD-länderna när det gäller läsutvecklingen.

Den sjunkande läslusten är den främsta orsaken till att Sverige rasar på Pisas läslustrankning. I dag har vårt avlånga land det sjätte sämsta läslustindexet i hela OECD. Bara Nederländerna, Norge, Belgien, Danmark och Schweiz är sämre.

Två av tre pojkar läser endast om de måste, bland flickorna är det varannan.

”Ekonomin som styr”

Förändringen är tydlig även i skolorna, enligt Läraren. Från 2007 till 2017 har andelen elever som läser fem sidor eller mer av sammanhängande text på papper eller skärm under en skoldag minskat från 44 till 8 procent i årskurs 6, och från 31 till 6 procent i årskurs 9. Ett tjugotal lärare har intervjuats av tidningen, och de är överens om vad den negativa utvecklingen i skolorna beror på: Kraven på lärare att dokumentera kunskapsmål och uppfylla betygskriterier gör att läsning prioriteras ned i dagens skola.

– Det är också ekonomin som styr i dagens skolor. Samtidigt har digitaliseringen fått en framskjuten plats, ofta på bekostnad av skolbibliotek och böcker som läromedel. När allt färre elever orkar läsa längre texter är det ju tokigt att inte tillhandahålla böcker och längre texter, säger den prisbelönade svenskläraren Fredrik Sandström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer