I november förra året revs EU-migrantlägret på Industrigatan i Malmö. Foto: TT

Lättare att avlägsna EU-migranter från privat mark

Publicerad

Markägare ska inte längre vara tvungna att identifiera dem som bor på platsen innan de ber om hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar. Det är ett av förslagen i en utredning som lämnades till migrationsminister Morgan Johansson (S) i dag.

Kronofogdens regler för avhysningar har inte varit anpassade för den stora grupp utsatta EU-medborgare som kommit till Sverige de senaste åren. Det har inneburit en lång och kostsam process för de markägare som velat avlägsna otillåtna bosättningar på sin mark. 

– Vi vet att det är ett växande problem att människor som vistas tillfälligt i Sverige bosätter sig på mark utan att ha tillstånd. Det går inte i längden. Vi kan inte ha en situation där det växer upp en stor mängd illegala bosättningar, och kanske i förlängningen kåkstäder, sade Morgan Johansson på en presskonferens på Rosenbad där förslagen presenterades.

Utredaren Marie Åhrling föreslår ett särskilt regelverk för dessa fall, som ska kallas avlägsningar. Hon vill att kravet på att markägaren måste identifiera alla som bor på platsen tas bort. Dessutom sänks kostnaden från 600 kronor per boende till en engångssumma på 5.000 kronor.

Boende får rätt att invända

Samtidigt ges de boende utökade möjligheter att komma med invändningar, vilket innebär att processen i sin helhet inte nödvändigtvis kommer att gå snabbare än förut. Dessutom förväntas Kronofogden meddela Socialnämnden att en avlägsning är på gång, för att ge eventuella barnfamiljer på platsen hjälp.

Omkring 4.700 personer räknas som utsatta EU-medborgare i Sverige. Cirka 100 av dem är barn, enligt rapporten ”Framtid sökes” som släpptes den 1 februari. Polisen uppskattade i december att det finns omkring 260 olagliga bosättningar i landet.

De mest uppmärksammade fallet är den industritomt i Sorgenfri i Malmö, där flera hundra hemlösa byggde upp ett tältläger förra året. Trots att lägret räknades som olagligt hamnade kommunen och markägaren i en utdragen och komplicerad byråkratisk process.

Polisen mer aktiv i dag

I dag sker många avhysningar direkt av polisen, utan inblandning från Kronofogdemyndigheten.

– Det rådde en oklarhet kring polisens möjligheter tidigare. Men nu har polisen blivit effektivare och agerar med stöd av ordningslagen. Att polisen agerar mer aktivit nu är en följd av att man känner att det finns ett politiskt tryck och stöd för att göra så, säger migrationsminister Morgan Johansson.

Förslagen går nu på remiss i tre månader och justitieministern räknar med att en lagrådsremiss kan vara klar i slutet av året. I början av nästa år bedömer han att regeringen ska kunna lämna en proposition.

Förslaget i korthet

Visa

Markägaren ska helst identifiera de boende, men det ska inte längre vara ett krav för att få ansöka om handräckning från Kronofogden

Avlägsningen ska kunna ske även om det bor andra personer än de som inledningsvis identifierades

Istället för en avgift på 600 kronor per person föreslås en engångsavgift på 5.000 kronor

Kronofogden ska ta hänsyn till de boende på platsen när beslutet om var och hur avlägsningen ska ske tas

Kronofogden kan med hänsyn till de boende begära anstånd med avlägsningen

En tidsfrist på fem dagar föreslås

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer