Linda lägger sig på soffan och drar upp sin tröja. Sen trycker hon ner båda sina händer i magen, i hålet mellan de separerade magmusklerna. På andra sidan huden kan hon känna tarmarna och de inre organen.
– Diastasen styr mitt liv. Den påverkar allt, hur jag sitter, hur jag står och hur jag orkar med min familj. Jag har fått byta jobb. Den påverkar hela vardagen. Jag kan inte ens lyfta mina barn, säger Linda.
Får ingen hjälp
Men trots att Linda har sådana allvarliga och smärtsamma symptom av sin diastas får hon ingen hjälp av vården. Linda bor i Västerås, och i region Västmanland som hon tillhör genomför de inga diastasoperationer.
– Jag är ung, jag har många år i arbetslivet framför mig. Både jag och samhället förlorar något fruktansvärt på att jag inte får hjälp. Det handlar inte om att jag vill se ut som en femtonåring igen. Det handlar om att jag vill ha en kropp som funkar. Och det tycker inte jag är orimligt, säger Linda.
Betalar för operationen
Hon har nu bestämt sig för att betala 80 000 kronor för att operera sin diastas på en privat klinik.
– Nu blir jag många tusenlappar fattigare och familjen får inte riktigt samma semester i sommar som vi hade tänkt. Men om jag får en bättre livskvalitet, vilket jag hoppas att jag får, så är det värt alla pengar i världen. Men varför ska en kvinna behöva betala för den vården, och en annan kvinna inte? Var är logiken i det? säger Linda.