Diastas innebär att de raka magmusklerna, som separeras under en graviditet, inte har gått ihop igen ett år efter att barnet är fött. Foto: Andreas Hult/SVT

Stor okunskap inom vården om graviditetsskador

Det råder stora skillnader mellan vilken hjälp landstingen ger till kvinnor som drabbas av diastas eller magmuskeldelning efter graviditeter. Trots att det är en vanlig åkomma som kan leda till svåra smärtor och problem att klara sig i vardagen är okunskapen stor inom vården. Senare i år kommer nationella riktlinjer för att motverka problemen.

Ryggsmärtor, tarmproblem, risk för framfall och inkontinens. Det är några av problemen som kan drabba kvinnor som lider av rektus diastas.

Det innebär att de raka magmusklerna, som separeras under en graviditet för att ge plats åt den växande magen, inte går ihop igen efter att barnet är fött. Det här gör att musklerna i hela bålen blir instabila och kan resultera i svåra smärtor.

Vanligen går diastasen tillbaka efter förlossningen, men kvarstår hos 30 procent av kvinnor efter ett år, enligt en forskningsrapport i Läkartidningen.

– Det är inte bara smärtan som är bekymret, utan oförmågan att klara sig i vardagen fullt ut, säger Ulf Gunnarsson, professor och överläkare i kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och en av Sveriges främsta experter på diastas.

Nationella riktlinjer ska jämna ut orättvisor

Ett av de största problemen för kvinnor med diastas är att okunskapen är stor inom vården. Vissa landsting erbjuder behandling medan andra inte gör det.

Diastas kan botas med hjälp av träning av bålmuskelaturen, eller operation, då de separerade bukmusklerna sys ihop igen. Senare i år kommer Svensk kirurgisk förening ta fram nationella riktlinjer för att motverka ojämlikheten inom vården.

– I vissa landsting är det ganska oproblematiskt, och i vissa andra landsting är det väldigt svårt för den här gruppen kvinnor att få hjälp. Jag tror att det beror på att det har funnits väldigt lite vetenskap att falla tillbaka på, och den vetenskap och kunskap som finns nu är ganska ny, säger Ulf Gunnarsson.

Lika låg livskvalitet som obehandlade reumatiker

Exakt hur många som lider av diastas är det ingen som vet. Diastas har ingen egen kod i Socialstyrelsens register. Men en studie har visat att så många som var tredje kvinna som fött barn har diastas ett år efter att barnet fötts, men alla får inte lika allvarliga symptom.

– När vi mäter livskvalitén hos diastaspatienter med standardiserade mått ser vi att den är väldigt kraftigt påverkad. Den ligger på samma nivå som andra kroniska sjukdomar, till exempel reumatism som är obehandlad, säger Ulf Gunnarsson.

Så kvinnor som lider av diastas har lika låg livskvalitet som obehandlade reumatiker?

– Ja, de har ungefär lika låga värden.

Faktaruta: Det här är diastas

Visa

• Diastas innebär att de raka magmusklerna, som separeras under en graviditet, inte har gått ihop igen ett år efter att barnet är fött. Är mellanrummet tre centimeter eller bredare räknas det som diastas.

• Diastasen påverkas av om du är överviktig, vältränad, har fött många barn, hade en stor mage under graviditeten, gener, om du födde fler än ett barn.

• Diastasen kan leda till ryggsmärtor, tarmproblem, inkontinens, risk för framfall mm.

• Diastas leder till att “putmage”, kvinnor med diastas ser ofta ut att vara gravida trots att de inte är det.

• Diastas kan botas med hjälp av träning av den inre bålmuskelaturen och knipövningar. Eller operationer då de separerade musklerna sys ihop igen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer