Lovade prioritera bränderna – närboende har inte hörts
I höstas lovade rikspolischefen att bränderna på asylboenden skulle prioriteras, men polisutredningarna i nordvästra Skåne visar på en annan verklighet. Knappt några av grannarna till boendena har hörts och potentiella vittnesmål har inte fått frågan om de har sett något.
Under andra halvan av 2015 brann det på drygt 45 planerade eller befintliga asylboenden. Rikspolischefen Dan Eliasson gick då ut och sa att bränderna skulle prioriteras.
– Vi samordnar utredningar, vi plockar in vår bästa expertis, vi fördjupar underrättelsearbetet, aktiverar källor, fördjupar samtalen med Säpo. Vi ökar vår närvaro på de här asylboendena, sa han i en intervju i Aktuellt.
Av drygt 45 bränderna talar allt för att 15 har anlagts av någon utifrån. Fyra skedde på platser inte långt ifrån varandra i nordvästra Skåne. Polisutredningarna i de fallen visar en annan verklighet än den Dan Eliasson talade om i höstas. Uppdrag granskning har tagit kontakt med sammanlagt tretton av de närmsta grannarna på de fyra platserna. Polisen har bara varit i kontakt med två av dem, de som råkade vara på plats när det brann. Det har inte skett någon dörrknackning och polisen har missat samtal med möjliga vittnen som skulle kunna ha sett någonting på platsen.
”Tycker det är lite konstigt”
– Nej polisen har inte knackat på eller ringt. Jag tycker det är lite konstigt, säger Carl-William Grundström, som bor vi det blivande boendet som brann i Ekeby.
– Jag trodde de skulle plinga på eftersom vi bor granne med huset, men det har dom inte gjort, säger Josefin Ravn som bor granne med huset som brann i Oderljunga.
Den 29 oktober brann det på ett HVB-hem i Tjörnarp i Höörs kommun. Branden utreds som mordbrand, men förundersökningen har inte lett till att någon är gripen eller ens misstänkt. Två dagars arbete är vad polisen hittills lagt ner på fallet.
– Läget nu är kanske att jag ska ta ett samtal till med föreståndaren och se hur de ser på saken i nuläget. Nu har det ändå gått ett par månader här och ja om inte de har några fler uppgifter som vi kommer kunna jobba vidare med så ser det mörkt ut och vi kommer behöva lägga ner utredningen, säger polisinspektör Andreas Hermann.
”Absolut en anlagd brand”
I Ekeby i Bjuv skulle moduler bli tillfälligt boende för flyktingar. De fick stå i en vecka innan de närmsta grannarna vaknade av brandlukt. Husen blev totalförstörda på insidan. Branden utreds av Tomas Forsberg, vid polisen i Klippan.
– Man har slagit sönder fönster och kastat in någonting, vad vet jag inte eftersom jag inte har undersökningsprotokollet. Men man har använt bensin.
Så det är enligt din mening absolut en anlagd brand utifrån?
– Det är absolut en anlagd brand.
Men det finns ingen misstänkt, inga vittnen som gör att du kan komma vidare i utredningen?
– Nej inte som det ser ut nu, utan det är ett ärende som kommer att läggas ner, säger Tomas Forsberg.
Säger att bränderna inte är prioriterade
Uppdrag granskning har pratat med andra poliser som säger att bränderna inte alls är prioriterade, tvärtom. De berättar att de inte kan prioritera bränderna på asylboenden där bara byggnader tagit skada. De måste först utreda alla andra brott där det finns misstänkta och brottsoffer. Stora resurser går till alla de brott som är kopplade till den senaste flyktingströmmen.
– Vi har väldigt mycket bråk på flyktingboenden. Vi har så mycket att vi får sålla i vad vi ska utreda. Om jag ska vara ärlig mot dig så är vi är väldigt hårt ansatta, säger en polis.
Och det finns spår som polisen lokalt inte har följt upp. Efter i stort sett varje tillfälle omskrivs bränderna i sociala medier, oavsett om branden är anlagd eller inte. En del vill förklara, andra hyllar bränderna. Många kommentarer går att läsa på Facebook, men på andra plattformar är kommentarerna grövre. På hemsidan Nordfront skriver folk anonymt. När det brann i Ekeby i Bjuv fylldes sidan av hatfulla hyllningar.
”Ni som brände ner ockupant-basen är inget mindre än hjältar!”
”FYFAN vad glad jag blir nu! Bra jobbat!”
”Synd inte hela boendet var fullbelagt med blattar, ty då hade de jävlarna förhoppningsvis strukit med.”
Bakom Nordfront står den militanta nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen som har utnyttjat missnöjet mot asylboenden som redan finns på många platser i Sverige. Organisationen har varit aktiv i alla de fyra kommuner vi besökt i nordvästra Skåne, där det har brunnit på asylboenden. Nordiska motståndsrörelsen har delat ut flygblad, satt upp affischer och banderoller. Och de har skrivit om varje aktivitet på sin hemsida. Men ingen av poliserna vi pratat med som utreder mordbränderna har gjort några som helst kopplingar till nazisterna.
Nordiska motståndsrörelsens märken satt uppklistrade
Men när Tomas Forsberg, polisen som utreder branden i Ekeby, går igenom förundersökningen igen visar det sig att någon klistrat upp nazisternas märken och affischer på modulerna bara någon dag efter branden.
Utredningarna av bränderna görs på lokal nivå men samordnas av polisens nationella operativa avdelning, NOA. De ser än så länge inga samband mellan bränderna. Vad gäller Nordiska Motståndsrörelsen har de ingen konkret information att ge, om exempelvis någon medlem är kontrollerad eller förhörd.
– Det är ingenting som jag går in på och pratar om, men de enskilda bränderna utreds regionalt och lokalt och vi har inte på nationella operativa avdelningen övertagit några förundersökningar, säger Ola Stoltz, sektionschef på NOA.
Nordiska Motståndsrörelsens presstalesman Per Öberg säger att de inte har något med bränderna att göra och att vem som helst kan köpa deras märken på hemsidan och klistra upp på egen hand.
”Tvingats göra hårda prioriteringar”
Polisen i region syd kommenterar situationen skriftligt, genom Jarl Holmström, biträdande regionpolischef område syd:
”Polisen i syd har tvingats göra hårda prioriteringar under hösten på grund av det stora antalet migranter. Givet det ansträngda läget har vårt fokus främst varit att jobba brottsförebyggande med bland annat bevakning och ökad rondering kring asylboenden. Så sent som i veckan kunde två ungdomar gripas misstänka för mordbrand i Tollarp. Utredningar av bränder är särskilt krävande eftersom bevisläget är svårt – för att nå fällande dom krävs i princip att gärningspersonen grips på bar gärning.”
Mordbranden i Tollarp, som polisen refererar till, inträffade den 28 februari och riktade sig mot ett blivande HVB-hem. Två unga män greps skäligen misstänkta för mordbrand och släpptes efter förhör.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.