När valrörelsen går in på upploppet lovar partierna stora förändringar på alla möjliga sätt i den krisdrabbade skolan: mindre klasser, fler förstelärare och stopp för vinstjakt.
Men det är ett genomgående löfte från riksdagspartier i alla läger som inte handlar om förändring, utan om att bevara – nämligen att behålla det fria skolvalet.
Medger ökade skillnader
Men det fria skolvalet har enligt Skolverket bidragit till att skillnaderna mellan skolor, och mellan starka och svaga elever, bara ökar i den svenska skolan. Något som även utbildningsminister Jan Björklund (FP) medger.
– Det är riktigt att det fria skolvalet under en tjugoårsperiod har bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat, säger han.
S-förslag 1988
Från början var det socialdemokraterna som införde valfriheten i skolan. Det första steget togs redan 1988, med en proposition som undertecknades av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och utbildningsminister Bengt Göransson.
Kjell-Olof Feldt var finansminister då. Redan flera år tidigare började han slåss för privata alternativ, från början i förskolan, när Pysslingen startade. Efter sin tid i regeringen har han arbetat för friskolebranschen som ordförande i Friskolornas Riksförbund. Men nu går han ut och larmar om konsekvenserna av sin egen politik. Han tycker inte längre att valfriheten var bra.
– Det visade sig efteråt att det var inte bra, säger Kjell-Olof Feldt till SVT.
– Jag vet inte hur vi tänkte. Jag var inte med om att göra reformen men jag har stött den i många år och jag har varit ordförande i Friskolornas Riksförbund.
Och nu säger du att valfriheten inte var bra?
– Nej, i varje fall inte som den har fungerat. Så som föräldrar och elever har valt, och som naturligtvis friskolorna har utnyttjat, och även en del kommunala skolor, har det blivit en segregerad skola, säger Kjell-Olof Feldt.
Ökad segregation
Och svenska skolor blir alltmer uppdelade. I de skolor som har allra bäst resultat är andelen barn till föräldrar med akademisk utbildning mycket hög. Samtidigt töms andra skolor på motiverade och ambitiösa elever.
Skolresultaten sjunker totalt sett, och andelen nior som inte fick behörighet till gymnasiet vid terminsslutet i år var rekordhög.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström vill nu att konsekvenserna av fritt skolval måste utredas.
– Vi tycker från Skolverkets sida att det är dags att göra en ordentlig översyn, och se efter vad det finns för samband. Vad betyder det fria skolvalet för likvärdigheten, och hur ska vi säkra likvärdigheten i Sverige?
Fritt skolval blir kvar
I socialdemokraternas valfilm talar partiledaren Stefan Löfven om hur viktigt det är att blanda barn från olika förhållanden, så att alla kan hjälpa och lära sig av varandra.
– Det är bättre om det är en blandning. Jag har själv gått i en skola där jag som arbetarbarn gick tillsammans med Asea-platschefens son och arkitektens dotter, och det är väldigt, väldigt bra för att hålla ihop samhället, säger Stefan Löfven till SVT.
Men du har inga förslag för att hindra att akademikerbarn hamnar i samma skolor i det fria skolvalet?
– Vi ska se till att alla skolor har bra kvalité.
Men själva skolvalet vill han ha kvar. Det vill även miljöpartiet, och inte heller vänsterpartiet säger sig vilja avskaffa det. Åtminstone inte helt.
Allianspartierna vill också ha kvar det fria skolvalet.
– Det fria skolvalet är viktigt. I den mån det får baksidor måste vi kompensera för det, men jag är inte beredd att avskaffa det fria skolvalet, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Och Kjell-Olof Feldt ser, trots sin kritik mot valfriheten, skäl till att politikerna värnar den.
– Det svenska folket har fått en rättighet, nämligen att välja skola. Ska de tas ifrån den rättigheten blir det ett jäkla liv.