Bristen på läkare inom primärvården är ett gammalt problem. Situationen har varit i stort sett oförändrad sedan 1998, trots att platserna på läkarutbildningen har ökat med nära 40 procent de senaste åren.
Nu varnar Läkarförbundet för en ännu värre situation kommande år när 40-talistgenerationen går i pension.
– Den brist vi har kommer av allt att döma bli värre. Hela den generation med äldre primärvårdsläkare som jag tror vi alla känner igen på vårdcentralerna är snabbt på väg ut och man har inte planerat för hur de ska ersättas. Situationen är väldigt allvarlig för de kommande åren, säger Svante Pettersson, utredare på Läkarförbundet, och fortsätter:
– Det är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Den grupp som råkar mest illa är de äldre och sköra patienterna.
Dåliga att förutspå behovet
En förklaring till bristen på läkare är att det länge saknats tillräckliga verktyg för att förutspå hur behovet av läkare kommer att se ut på sikt. Ändå är det inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen att landstingen ska se till att tillhandahålla tillräckligt många specialistutbildningar och praktikplatser.
– Landstingen har inte mäktat med detta trots att de har haft den här uppgiften i så många år, säger Svante Pettersson.
Ett förslag som kommer både från höger och vänster är att pröva ett liknande system som finns i Norge, där CSN-lånen skrivs av för de läkare som söker sig ut i glesbygden. Både Moderaterna och Vänstern har öppnat för det.
”Måste höja statusen”
Enligt socialminister Göran Hägglund (KD) är den långsiktiga lösningen ett förstatligande av sjukvården, alternativt att landstingen slopas till förmån för större regioner.
– Vi behöver på den nationella nivån ta ett starkare grepp om vården. Det kan innebära antingen att vi delar in landet i färre men större regioner eller att man låter staten helt enkelt ta över sjukvården.
Du har varit socialminister sedan 2006. Varför har du inte gjort mer för att komma till rätta med problemet?
– Jag har väldigt svårt att tänka mig att någon skulle tycka det vore rimligt att öka intaget på läkarutbildningen mycket mer än vad vi har gjort. Vi måste hitta lösningen på annat sätt.
– I dag finns det ett konkurrensförhållande mellan primärvården och den specialiserade sjukvården. Det har varit mer populärt att jobba på det stora sjukhuset än på vårdcentralen. Därför måste vi höja statusen på arbetet i primärvården.
C och S emot KD-förslaget
Enligt en Sifo-mätning som SVT låtit göra vill 38 procent av väljarna att staten tar över ansvaret för sjukvården, 27 procent tycker att landstingen fortsatt ska ha ansvaret medan 35 procent är osäkra. Bland partierna är det bara Kristdemokraterna som driver frågan om ett förstatligande.
– Att i det här läget kasta upp alla bitar i luften och inleda en jättelik omorganisering som kostar miljarder och inte ger några resultat är bara så dumt. Att förstatliga sjukvården är som att använda en yxa när man vill laga en iphone, säger Anders W Jonsson (C), ordförande i riksdagens socialutskott.
Inte heller Socialdemokraterna tror att statligt huvudmannaskap är lösningen.
– Den som tror att pengarna blir fler och att det blir enklare att leda och styra för att allt sköts från socialdepartementet tror jag inte kommer få rätt i slutändan. Det är ett för lätt svar och dessutom en väldigt komplicerad lösning att göra om hela organisationen, säger Lena Hallengren, socialpolitisk talesperson.
Läkarförbundet: Har gått partipolitiken förbi
Enligt Läkarförbundet tar rikspolitiken inte tillräckligt ansvar för den skriande läkarbristen.
– Tyvärr måste vi konstatera att det här är en fråga som har gått partipolitiken förbi. Jag tycker att det är väldigt konstigt. Ingen annan fråga ger så stora utslag när det gäller ojämlik vård, säger Svante Pettersson.
Fakta: Så vill partierna lösa läkarbristen
Moderaterna
- Vill ha bättre samarbete mellan landstingen i rekryteringsarbetet. Landstingen ska bli mer attraktiva som arbetsgivare, bland annat genom bättre vidareutbildning.
- Det krävs en djupgående analys av parterna om varför läkare väljer att arbeta på privata alternativ före de landstingsdrivna.
- Öppnar för att pröva ett liknande system som finns i Norge, där CSN-lånen skrivs av för de läkare som söker sig ut i glesbygden.
- Underlätta för validering i Sverige för utländska läkare så att de snabbare kommer i tjänst.
- Minska läkarnas administration genom att låta andra grupper avlasta bättre, till exempel sjukgymnast, läkarsekreterare, farmaceuter och sjuksköterskor med specialistkompetens.
Kristdemokraterna
- Bättre samordning mellan landsting och mellan landsting och universitet så att rekryteringen av läkare inom primärvården bättre möter behovet.
- Vill på sikt skrota landstingen och ersätta dem med större regioner eller att staten tar över ansvaret för sjukvården. Syftet är att underlätta samordningen.
- Vill höja statusen på att arbeta i primärvården bland annat genom bättre möjligheter till vidareutbildning och bättre löner.
- Minskad administration för läkarna för att öka tiden med patienten.
Centerpartiet
- Vill öka intresset för att jobba inom primärvården genom en satsning på mer allmänmedicin under AT-utbildningen. Vill även utöka utbudet av specialistkurser i Socialstyrelsens regi för de som vill bli allmänläkare.
- Vill göra det lättare för andra specialister att omskola sig till allmänläkare genom att anpassa utbildningen för redan etablerade läkare.
- Staten måste ta ett tydligare ansvar för planering och samordning av behovet av läkare. Socialstyrelsens planeringsunderlag räcker inte. Det första steget är en diskussion med SKL.
Folkpartiet
- Vill se över läkarnas administrationsbörda. Enligt partiet ska administrationen ”skötas av dem som är proffs på administration”. Vill återinföra och uppgradera läkarsekreteraryrket.
- All personal i vården göra vad de är bäst på. En del uppgifter som idag utförs av läkare kan göras av sjuksköterskor, samtidigt som en del som sjuksköterskor gör kan göras av undersköterskor.
Sverigedemokraterna
- Fler utbildningsplatser. Se till att fler ungdomar som söker sig till läkarutbildningar runt om i landet kommer in men även få fler att stanna och utbilda sig i Sverige.
- Vill se över var den största läkarbristen finns, för att se vilka resurser som kan komma att krävas i framtiden.
- Vill utreda möjligheterna om att införa ett system som där läkare kan förbinda sig att arbeta ett antal år på en viss plats där det råder stor brist varefter de som bonus får sin studieskuld reducerad. Förebilden är USA.
Socialdemokraterna
- Satsar två miljarder i budgetmotionen för 2014 på en riktad insats för mer vårdpersonal. Tanken är att det ska ge mer tid för vård, höja kvaliteten och skapa bättre arbetsmiljö.
- Vill öka antalet platser på ST-utbildningarna till allmänläkare.
- Vill att staten tillsammans med parterna tillsätter en delegation för framtidens kompetensförsörjning. Den ska lägga förslag och rekommendationer såväl på nationell nivå som insatser som kan genomföras lokalt/regionalt.
- Vill ha en ”läkareffektiv vardag” där mer av läkarnas tid läggs på patienterna. Föreslår en vårdrevision där stat, landsting och fackliga organisationer ser över lagstiftning, IT-system, journalhantering, administration, ersättningssystem, registrering med mera. Vill minska detaljstyrningen av primärvården.
Miljöpartiet
- Vill förstärka läkarutbildningen med 250 platser de kommande fyra åren och därmed utbilda 1000 extra läkare. Kostnad 500 miljoner på fyra år.
- Vill i samverkan med SKL se över möjligheten till ett regionalt eller nationellt poolsystem för att besätta tillfälliga tjänster där behovet är akut och se över ökad schemaläggning av läkarna för att använda resurserna bredare över dygnet.
- Vill förbättra valideringen av utländsk examen, satsa på arbetsmiljön i vården, minska administrationen för läkare samt ge sjukgymnaster och psykologer möjlighet att besluta om sjukskrivning.
Vänsterpartiet
- Föreslår en resursförstärkning till hälso- och sjukvården på 2,5 miljarder per år för att kunna anställa mer personal och öka antalet vårdplatser samt särskilda satsningar på glesbygdsmedicin och mobila vårdteam.
- Vill utveckla primärvården genom att förstärka det förebyggande arbetet på vårdcentralerna. En särskild satsning på den förebyggande hälsovården i socialt utsatta områden där ohälsan är stor.
- Vill utreda möjligheten att erbjuda avskrivning av delar av studielånet för att tillgodose tillgången till högskoleutbildad personal i bristyrken i områden med stora rekryteringsproblem.