Många svenska företag tillåter religiösa symboler. Foto: TT

Svenska storföretagen tillåter religiösa symboler

Uppdaterad
Publicerad

Flygbolaget SAS anställer inte personer som bär religiösa symboler som bryter mot deras enhetliga uniform. Men flera andra stora svenska företag tänker annorlunda, och många integrerar exempelvis slöjan i uniformen. – Det är ingen lätt fråga, men vi har valt att tillämpa en neutral uniform, säger Frederik Eriksson, presschef på SAS.

Under tisdagen var Aye Alhassani på anställningsintervju för SAS på Arlanda. Under intervjun, som gjordes av ett rekryteringsföretag, fick hon veta att SAS inte anställer personer som vill bära synliga religiösa symboler som incheckningspersonal.

– Rekryteraren frågade om jag kunde tänka sig att ta av mig slöjan, att det var ett ultimatum för att få jobbet på SAS. Men för mig är det inget alternativ, säger Aye Alhassani till SVT Nyheter.

LÄS MER: Aye, 23, bär slöja – får inte jobb på SAS

– Det jag utsattes för känns så diskriminerande och fel på många sätt. Det sätter stopp för både företag och personer att utvecklas. Jag tycker det är ignorant och helt fel, säger Aye Alhassani.

Händelsen fick stor spridning på sociala medier, och SAS fick utstå en del kritik från olika håll. Flybolaget hänvisar till en neutralitetspolicy när det kommer till medarbetares uniformer.

”En icke-fråga för oss”

Men andra stora svenska företag resonerar annorlunda. Av sex storföretag som SVT Nyheter talat med, har inga några regler som skulle förbjuda religiösa symboler – om inte det äventyrar säkerhet eller hygien. Så slöja är okej men kors runt halsen kan vara en hygienfråga.

På det statligt ägda flygplatsbolaget Swedavia tillåter man ”sedan lång tid tillbaka” att bära religiösa symboler på jobbet.

– Vi tillåter huvudbonad kopplad till religiös övertygelse, det är en icke-fråga för oss. Sen ska inte symbolen täcka ansiktet, men i övrigt får man som kvinna ha slöja, säger Tove Möller, presstalesperson på Swedavia till SVT Nyheter.

Om någon vill bära ett kors eller davidstjärna runt halsen?

– Vi har inga bestämmelser kring smycken, så det är tillåtet, säger Möller och tillägger:

– Vi anställer personer som har olika trosbekännelser, så enkelt är det.

Ica: ”Mångfald är viktigt”

Livsmedelskedjan Ica har en liknande hållning, och skriver till SVT Nyheter i ett mejl att det inte finns förbud mot religiösa symboler/kläder i deras butiker.

”För Ica är mångfald viktigt och vi vill att våra medarbetare ska avspegla vårt samhälle. Däremot finns det delar av Ica där vi har krav på klädsel ur arbetssäkerhet- och hygienperspektiv,” skriver Anna Hedström, presstalesperson på Ica.

Företag integrerar slöjan i uniform

Andra företag har, likt SAS, en uniform som alla medarbetare måste ha på sig när man jobbar. Men till skillnad från SAS så anser vissa andra företag att religiösa symboler kan integreras i arbetesuniformen.

– I vår uniformspolicy ingår det en punkt som heter religiösa skäl: om man av religiösa skäl vill bära en särskild huvudbonad tillhandahåller vi den till personal i vit neutral färg som tvättas på restaurangen. Vi har speciell uniform på grund av hygienskäl – inga privata kläder. Där har vi möjlighet att beställa huvudbonad till personal som så önskar. Bärs så att man kan ha den under kockmössan som man har där loggan syns tydligt. Så har vi löst det, säger Marita Wengelin, presstalesperson på Max hamburgare.

Viktigt att man får vara den man är

Samma sak gäller Elgiganten, som kräver att sina medarbetare ha på sig blå skjorta, svarta byxor och svarta skor.

– Nej vi har ingen policy, alltså är det okej med religiösa symboler och det inkluderar allt, i stort sätt. Om vi ska hårddra det – slöja som täcker ansiktet är en annan sak för då tappar vi kontakt med kunden och det bryter mot klädpolicyn i övrigt som är blå skjorta svarta byxor och svarta skor, säger Jessica Wallin, presstalesperson på Elgiganten, och tillägger:

– Vi tycker att det är viktigt att medarbetare har rätt att vara den de är.

SAS: ”Det finns ett värde i det”

Men SAS ser sin roll som flygbolag som annorlunda, och hävdar att det finns ett värde i att ha en helt neutral uniform.

– Vi har valt att ha den här policyn med en enhetlig och neutral uniform som är likadan för alla våra medarbetare, säger Frederik Eriksson, presschef på SAS.

Andra företag i Sverige har också uniform, men resonerar annorlunda – varför kan inte uniformen kompletteras med en färgkoordinerad huvudduk, till exempel?

– Jag förstår att andra gör på andra sätt – det är ingen lätt fråga det här. Men vi har valt att tillämpa en neutral uniform. Det finns ett värde i det, eftersom vi bemöter 29 miljoner resenärer årligen med olika bakgrunder. Därför tycker vi det är viktigt att vår personal bemöter dem med en enhetlig och neutral uniform.

DO utreder ärendet – på eget bevåg

Aye Alhassani, som nekades arbete på SAS på grund av att hon bär slöja, har sagt att hon ska anmäla händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Men DO:s presssekreterare, Clas Lundstedt, skriver i ett mail att man inte tagit emot någon anmälan – men att man ska inleda tillsyn i ärendet på eget initiativ.

”Vad jag kan se har vi inte fått in någon anmälan om detta ännu (det kan ju självklart fortfarande komma in en sådan)” skriver han, och fortsätter:

”DO har dock för avsikt att på eget initiativ inleda tillsyn i detta ärende. Därmed är det också lite tidigt att säga om EU-domen täcker detta, eftersom tillsynen ska syfta till att bland annat se hur policyn tillämpas (till exempel om den tillämpas konsekvent etc.)”

EU-dom: Får neka

Lundstedt refererar till en dom i EU-domstolen i mars i år som gör det möjligt för arbetsgivare att neka arbete för dem som bär synliga religiösa symboler.

Han tillägger att det inte finns något som hindrar att arbetsgivare har ”en mer tillåtande syn” på att kunna integrera religiösa symboler/kläder som exempelvis huvudbonader i sin uniform.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.