Nu ska ett nationellt vårdprogram för palliativ vård se till att fler får en så bra död som möjligt.
Inför döden är vi alla lika. Men vägen dit kan se väldigt olika ut. Inte bara beroende på naturliga omständigheter, som vilken sjukdom man har, utan också beroende på var man råkar dö någonstans.
Redan 2006 konstaterade Socialstyrelsen att ”Den palliativa vården är ojämnt fördelad över landet. Personens bostadsort är avgörande för vilken palliativ vård som kan erbjudas. Det finns även bristande kunskaper i vårdfrågor, etik och bemötande inom hälso- och sjukvården...”.
Ingen jourläkare
Men det handlar inte bara om bostadsort. Hur man blir omhändertagen den sista tiden i livet kan också variera mellan olika sjukhus och olika äldreboenden inom en och samma kommun.
De flesta äldre dör inom äldrevården eller på sjukhus och på många ställen saknas kunskaper om smärtlindring i livets slutskede och om hur man ska bemöta den döende och de anhöriga.
På många äldreboenden kan den döende inte ens få träffa en läkare under helger eller jourtid.
Skillnad i smärtlindring
Gamla människor dör på sina boenden utan tillräcklig smärtlindring. Andra skickas istället iväg till sjukhusens överbelagda akutavdelningar, där de inte heller får den omsorg de borde få när de dör, enligt Carl Johan Fürst, överläkare på Stockholms sjukhem:
-På ett ställe kan man ha väldigt bra smärtlindring, anhöriga får gott stöd och på ett annat ställe inte långt därifrån kan det vara precis tvärtom. Dålig smärtlindring, dåligt stöd till anhöriga, personalen är okunnig om hur man ska göra, säger han.
Betyder det att en del dör med starka smärtor och mera ångest än de skulle behöva ha?
-Absolut, så är det.
Samlade riktlinjer
Carl Johan Fürst är specialist på vård i livets slutskede och en av de ansvariga för ett nytt nationellt vårdprogram för så kallad palliativ vård.
Nationella vårdprogram finns för olika sjukdomsdiagnoser, men det har inte funnits något som samlar kunskapen om hur döende människor bör vårdas.
Målet med det nya programmet är att vården ska bli mer jämlik och att de kunskaper som finns hos de som är specialister på döende ska spridas till alla delar av vården där de döende faktiskt befinner sig.
Det nya vårdprogrammet kommer att skickas ut till vården inom de närmaste månaderna:
-Jag hoppas att de som har ansvar för vården ska ta till sig detta. Här finns nu äntligen ett samlat dokument som säger att så här ska det se ut, så här ska det gå till och då hoppas jag att chefer på sjukhus tar till sig det och ser till att de organiserar vården så att alla kan få del av en god vård i livets slutskede, säger Carl Johan Fürst.
Parallellt med detta håller Socialstyrelsen på att ta fram nationella riktlinjer för palliativ vård som väntas bli klara till nästa sommar.
Nike Nylander
nike.nylander@svt.se
Fakta
Vad är palliativ vård?
Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen (WHO) 2002 som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbats av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. De viktigaste delarna av en välfungerande palliativ vård är: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående med det övergripande målet att främja välbefinnande och understödja värdighet i livets slutskede.
Det kan konkret bland annat handla om att:
– lindra smärta och andra plågsamma symtom
– integrera psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård
– erbjuda stöd till familjen under sjukdomen och efter dödsfallet
Källa: Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård