50-talet
Efter andra världskriget började mycket hända och vi får ett sug för det moderna. Man kunde börja köpa färdigmat och det fanns frysfack på vinden i flerfamiljshus. En av de första frysvarorna var fryst spenat.
Företag som Felix börjar sälja pulvermos och färdigkonserverad ättiksgurka med slogans som ”Låt oss lägga in så kan du lägga av”. Man rustade upp militärt i Europa. De stora arméerna krävde enorma livsmedelskvantiteter och det gav företag chans att satsa enorma pengar på att marknadsföra sin mat.
Men 50-talet är också hemmafruns decennium, åtminstone i borgerliga miljöer. Man ska bjuda och duka på rätt sätt och man har olika rätter för olika sociala tillställningar. Etikettrådgivningsböcker, bridgelunch, födelsedagsmiddag och namnsdagskaffe blir trendigt.
-Man börjar kategorisera de olika måltiderna i relation till vad man ska bjuda på och börjar intressera sig för det sociala kring måltiden i folkhemmet, säger Christina Fjellström, professor i måltidsforskning vid Uppsala Universitet.
I slutet av 50-talet och under 60-talet uppmanas vi att använda fler hel- och halvfabrikat. Fler kvinnor börjar jobba och har inte längre tid att stå i köket. Vi får tips om att till exempel sätta en egen touch på en burksoppa genom att tillsätta en skvätt grädde.
60-talet
Sverige upplever en extrem högkonjunktur och vi börjar resa. Vi upptäcker andra sorters matlagning, framför allt fransk. A la carte är trendigt och stora kockar som Tore Vretman börjar komma ut i massmedia. De första pizzeriorna börjar ploppa upp i Stockholm och hamburgaren är trendig. Den svenska husmanskosten får stryk av nya rätter från Italien och Frankrike, men framför allt är det den amerikanska matlagningen och levnadssättet som inspirerar.
70-talet
På 70-talet är det trendigt med cross-overs och att blanda olika matlagningsstilar. Fondue, Flygande Jakob och mat som innehåller exotiska frukter är hett. En halv avokado med lite räkor i kan vara en exklusiv förrätt. Stora invandrargrupper i Sverige gör det så småningom vanligare att köpa tidigare exklusiva varor som tomater i stora mängder, men matkulturen fortsätter att inspireras av USA och Italien och påverkas inte särskilt mycket av invandringen.
80-talet
Nya matkulturer som sushi och thaimat börjar komma. Man börjar definiera sin måltid kring matens ursprung, som att man ska ”äta kinesiskt”. Wokpannan är en extremt trendig sak. När det skulle vara riktigt fint på fredag kväll dukades det fram en räkcocktail med vitt vin.
90-talet
90-talet är tv-kockarnas och kokböckernas stora decennium och kan summeras: Tina Nordström och Jamie Oliver. Man ska vara allmänbildad och kunna mycket om mat. Restaurangerna frodas och varje stad har numera en egen sushi-restaurang. Hemma slår den svenska varianten av mexikanska tacos igenom stort.
00-talet
Den stora trenden är att gå tillbaka till sina rötter och börja ifrågasätta vad svensk mat egentligen innebär. Ett av de mest tongivande namnen är ”Den hemlige kocken” Mats Erik Nilsson. Man börjar ifrågasätta färdigmaten och snabb matlagning och är intresserad av vad maten egentligen innehåller. Många stora matbloggar slår igenom. Föräldralediga män i storstäderna börjar baka surdegsbröd i stor skala.
Källor: Niklas Ekstedt, Christina Fjellström