Sparpaketen duggar tätt och allt fler journalistjobb försvinner. Men det behöver inte betyda att journalistiken försämras, menar medieanalytiken Olle Lidbom.

– Redaktionerna kommer nog inte att konkurrera om allmänjournalistik på samma sätt, utan i stället särskilja sig genom fördjupande reportage och analyser, säger han.

På fredagen meddelade Aftonbladet att de ska spara 100 miljoner vilket innebär mellan 65 och 85 tjänster. Det är inte det första sparpaketet som aviserats i svensk press den senaste tiden.

Ska spara 60 miljoner

Dagen innan, på torsdagen, meddelade huvudkonkurrenten Expressen att de ska spara 60 miljoner kronor och tidigare har TV4 sagt att de under de närmaste åren måste spara 50 miljoner kronor. Också Mittmedia och Sydsvenskan kommer att trimma sina organisationer framöver. Sparpaketen kommer att innebära att den redaktionella personalen minskar, och enligt branschtidningen Resumé kommer minst 300 mediejobb att försvinna under året.

”Läsarna vill inte betala för journalistiken”

Den största orsaken till besparingarna är att både kvälls-och morgontidningar stadigt tappar i upplaga. Läsarna läser i stället i större utsträckning sina nyheter på nätet, där innehållet är gratis.

-Att upplagorna sjunker beror på att läsarna helt enkelt inte tycker att det är värt att betala för den journalistik som finns i de tryckta tidningarna. I dag har vi nya läsarbeteenden och nya strukturer. Vi lever i ett informationssamhälle där den traditionella fria pressen inte är lika viktig, säger medieanalytikern Olle Lidbom som dock inte tror att publicistiken och den granskande journalistiken kommer att hotas av slimmade redaktioner.

”Bättre granskande journalistik”

– Vi har faktiskt bättre granskande journalistik i dag än vad vi hade för 30 år sedan. Den avslöjar mer och är inte lika underdånig som den kunde vara. Dessutom är det satsningarna på fördjupning och analyser som skiljer tidningarna åt, så det kommer redaktionerna fortsättningsvis också att lägga krut på, säger Olle Lidbom.

Trenden samma i stora delar av världen

Trenden med vikande upplagor för papperstidningar är densamma i västra Europa, USA, Latinamerika, Australien och Nya Zeeland. Den amerikanske medieanalytikern Philip Meyers anger till och med i sin bok ”The Vanishing Newspaper” det exakta dödsåret för den amerikanska dagstidningen: 2043.

Olle Lidbom tror dock att den svenska dagstidningen har en framtid.

– I och för sig tror jag vi har färre storstadstidningar om tio år, men man får inte glömma att lokaltidningarna tappar mindre i upplaga än storstadspressen. De är ofta väldigt älskade och har en lojal läsekrets.

Anna Lindström

anna.lindstrom@svt.se