Priserna på metallskrot är högre än på länge, vilket märks när Rapport besöker företaget Allåtervinning i södra Stockholm. En strid ström av säljare kommer till företagets lokaler och väger in sitt skrot.

– Det är från ett ombyggt badrum, rörmokaren tyckte att vi skulle sälja skrotet i stället för att han tog det. Det var inte billigt att bygga om badrummet, så nu får man tillbaka en liten slant kanske, säger Mattias Ekstig, som är här för första gången.

En rad privatpersoner, hantverkare, skrotsamlare och industrier passerar med allt från gamla bilbatterier och trasiga julgransfötter till tunnor med kopparflis värda 60.000 kronor. Det mesta betalas per kilo. Man får fem kronor kilot för en gammal motor, 1:40 kilot för blandat småskrot och 50 kronor kilot för den åtråvärda kopparn.

– Vi får in en hel del mer skrot nu än när priserna är låga. Folk har större anledning att sälja av metall de haft liggande, säger Caroline Nilsson som är tillträdande vd för Allåtervinning.

Kina friver upp priserna

Priserna på skrotet återspeglar de stigande världsmarknadspriserna på metall och andra råvaror. Efterfrågan från framförallt Kina har gjort att till exempel priset på koppar tredubblats sedan bottennoteringen i början av 2009.

– 2010 har varit ett nytt starkt år för metallpriserna, vi har i princip hämtat hem allt det vi tappade 2008 i och med finanskrisen. Vi har sett nya rekordnivåer för koppar och vi har sett historiskt höga priser för guld och silver, säger Martin Jansson, råvarustrateg på Handelsbanken Capital Markets. Och han tror att priserna fortsätter uppåt.

– Inför 2011 tror vi på fortsattprisuppgång på bred front.

Innebär det nya prisrekord nästa år?

– Ja det är jag helt övertygad om, säger Martin Jansson.

Växande samhällsproblem

Men priserna har också gjort det attraktivt för tjuvar att stjäla metall för att sälja. Koppar stjäls bland annat från byggen, järnvägar och kyrktak. Enligt Trafikverket är stölderna ett växande samhällsproblem som kostar stora pengar.

– Det är ett mycket stort problem för oss. Sammantaget kostar det tiotals miljoner kronor för samhället, dels att återställa efter stölderna och dels de trafikstörningar som det innebär när tågen blir stående, säger Anders Svenson, ansvarig för samhällssäkerhet på Trafikverket.

Enligt honom inträffar stölder eller stöldförsök i princip varje dag. Stölderna begås dels av småkriminella, dels av organiserade ligor. Problemen är störst i Västsverige men vanliga också i Stockholm och Malmö. För några år sedan minskade stölderna i Västsverige efter ett projekt ihop med polisen, men nu ökar stölderna igen.

Kan innebära fara för livet

Från Trafikverket stjäls bland annat delar från kontaktledningar, signalanläggningar och jordningskablar. Och saknas jordningskablar kan det ge livshotande skador.

– Är de borta kan bland annat staket bli strömförande. Om någon kommer åt staketet, till exempel ett litet barn, så kan den personen skadas allvarligt eller till och med avlida, säger Anders Svenson.

Och för resenärer märks stölderna i form av förseningar. Till exempel har tunnelbanan i Stockholm drabbats, och Roslagsbanan har stoppats flera gånger i höst efter kabelstölder. Vissa perioder försöker tjuvar stjäla kablar från Roslagsbanan varje dag, något som kostar åtminstone en halv miljon.

– Vi får ju ställa in trafiken och reparera skadorna, och det drabbar ju resenärerna. Varje dygn reser 30.000 personer med Roslagsbanan, var och en av dem lär ha blivit försenad någon gång i alla fall, säger Göran Gunnarsson, vd för Storstockholms Lokaltrafik.

Nu ska SL försöka gräva ner kablar för att skydda dem bättre.

Slut på kontantbetalning<>/m>

Flera av landets skrotgårdar ska också sluta att betala kontant. Priserna är höga och man oroar sig för rånrisken både mot dagskassan och kopparn på lagret.

På Allåtervinning kontrollerar man säljarna för att se hur de fått tag på sin koppar.

– Sedan får man ju så klart också använda det sunda förnuftet, finns det någon anledningen för den här personen att sälja just den här sortens material? säger Caroline Nilsson.

Under tiden har Mattias Ekstig blivit klar med skrotandet.

Hur många kilo blev det?

– Det blev en hel del så vi får se, det blir nog några hundralappar i alla fall, säger han.

Andreas Öbrink

andreas.obrink@svt.se