Foto: Fredrik Svenningsson/SVT

Migrationsverkets system för att stoppa olämpliga asyljurister kan bryta mot lagen

Uppdaterad
Publicerad

Migrationsverkets system för att stoppa olämpliga asyljurister kan bryta mot lagen. Flera har vunnit över myndigheten och fått stoppen upphävda. Nu ska frågan avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.

En asylsökande kan få ett så kallat offentligt biträde tilldelat sig från Migrationsverket.

Biträdet, vanligtvis en jurist, ska hjälpa den asylsökande genom processen.

Migrationsverket och biträdena

– Det här är en jätteviktig del i rättssäkerheten för asylsökande, att man har ett biträde som stöttar en på bästa sätt, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Men det finns också biträden som bedöms olämpliga efter att de till exempel slarvat eller begått brott. Då kan de strykas från Migrationsverkets lista över offentliga biträden.

– Det har ibland visat sig att man är häktad. När vi söker personen är man helt enkelt hos polisen, berättar Fredrik Beijer.

Ett biträde som strukits från listan kan fortfarande användas om den asylsökande själv ber om just den personen, men kommer inte att få uppdrag tilldelade sig från Migrationsverket.

Två fall till högsta instans

Systemet har funnits i två år, och under den tiden har sammanlagt 13 biträden strukits. Men flera har det senaste året fått strykningarna upphävda efter att ha överklagat Migrationsverkets beslut.

Domstolar har slagit fast att verket inte har lagligt stöd för systemet. Samtidigt har andra domstolar resonerat annorlunda, och därför har Migrationsverket nu tagit två fall till högsta instans. Myndigheten har begärt och fått prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Båda fallen gäller jurister i Skåne som uteslutits ur Advokatsamfundet och även anklagats för slarv och felaktigheter i relation till Migrationsverket.

Om Högsta förvaltningsdomstolen kommer fram till att Migrationsverket inte har stöd i lagen kommer myndigheten inte längre att kunna fortsätta med strykningarna.

– Det blir svårare för oss att garantera att de asylsökande inte får ett biträde som begått fel, säger Fredrik Beijer.

Bakgrund: Migrationsverkets svartlistning

Fram till 2016 hade Migrationsverket en ”svart lista” över biträden som bedömdes som olämpliga. Men den avskaffades efter kritik från bland andra Justitieombudsmannen.

I det nya systemet, som varit i kraft sedan början av 2018, genomförs en utredning där biträdet får möjlighet att försvara sig och överklaga till domstol.

SVT:s granskning 2018 visade att Migrationsverket inte informerade domstolarna om svartlistningarna, vilket gjorde att strukna biträden kunde fortsätta agera i bland annat asylärenden där.

2019 uppgav Migrationsverket att man ändrat systemet – men SVT:s kontroll visade att uppgiften var felaktig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Migrationsverket och biträdena

Mer i ämnet