Föregångarna till mikrokammen kallades frekvenskam och utvecklades strax före sekelskiftet 2000. Några år senare fick uppfinnarna, Hänsch i Tyskland och Hall i USA, Nobelpriset i fysik. 

I dag har mikrokammen blivit ännu mindre och använder infraröd laser. Mikrokammen använder ljusets våglängder, eller färger. Färgerna sprids ut över en mikroresonator som fungerar som en linjal av ljus. 

– Vi får in en våglängd i chippet. Och i en pytteliten ring får vi en energiökning som i slutändan genererar flera våglängder. Det är så vi bygger vår “ljus-linjal”, säger Óskar Bjarki Helgason, doktorand i projektet. 

Ska analysera utandning

Det intressantaste är de möjliga användningsområdena. Victor Torres Company leder projektet och radar upp möjligheter och förhoppningar utanför laboratoriet. Mycket handlar om vad som händer om man kopplar ihop mikrokammen med lasrar och modulatorer. Mest närliggande kan bli att övervaka hälsan hos en människa. 

– Genom att analysera vad som finns i en utandning kan man upptäcka molekyler även vid väldigt låg koncentration, om man hittar rätt biomarkörer. Det kan avslöja om du bär på en sjukdom, säger Victor Torres Company. 

Han vill gärna se mikrokammen användas inom optisk kommunikation. I dag används ibland tiotals lasrar. De skulle kunna ersättas av ett chip med mikrokam, vilket betyder en stor energibesparing.

Användningsområden i rymden

Det finns även möjligheter för astronomer. 

– När man letar exoplaneter runt andra stjärnor söker man extremt små förskjutningar i en stjärnas spektrum. Det kan avslöja saker om en planet. Mikrokammen kan kalibrera mätinstrumentet för att nå högre effektivitet. 

När skulle sådana här system kunna finnas utanför laboratorierna? 

– Det är en ingenjörsutmaning de kommande fem till tio åren att integrera mikrokammar med lasrar och annat. Kunskaperna finns, det är investeringar som behövs nu, säger Victor Torres Company.