I sitt examensarbete i miljörätt vid Uppsala universitet gick Charlotte Bourner genom företagsböter som utfärdats de senaste åren.
Det visade sig att böterna vid miljöbrott är så låga att det ofta lönar sig för företagen att bryta mot lagen.
-I vissa fall finns det en möjlighet att brott kan löna sig på miljörättens område – såsom systemet ser ut idag och såsom det tillämpas.
-Det beror dels på hur lagstiftningen är uppbyggd, dels hur lagen tillämpas och det arbete som bedrivs på myndigheterna, säger Charlotte Bourner.
Sandtäkt
Ett exempel på att miljöbrott lönar sig finns i Sollefteå, närmare bestämt ett område med sandtäkter i Gårdnäs.
Det är noga reglerat hur mycket sand som får tas ur täkterna.
Företaget Skanska bröt dock mot det som stod i tillståndet och tog ut 3.200 ton sand för mycket. Det resulterade i en företagsbot på 50.000 kronor för otillåten miljöverksamhet.
Men samtidigt var värdet på sanden hundratusentals kronor, så sedan boten var betald kan företaget ha gjort en god vinst på miljöbrottet.
Komplicerad uträkning
-Det där är ju en komplicerad uträkning. Hur räknar man till exempel på den badwill (dåligt rykte) som ett företag drabbas av när man får en företagsbot. De vill absolut inte figurera i sådana här utredningar, säger Mats Palm, chefsåklagare på Riksenheten för miljö-och arbetsmiljöbrott.
Skanska säger att det för stora uttaget skedde av oaktsamhet.
-Vi har absolut inte några ekonomiska motiv att bryta mot miljöbalken, säger Mia Trahn, talesperson för Skanska.
Företagsbot ökar
Antalet företagsböter för miljöbrott har ökat kraftigt sedan reglerna ändrades för några år sen och står nu för en majoritet av lagföringarna för miljöbrott.
Det har förenklat utredningarna mycket eftersom åklagarna inte behöver bevisa vem i företaget som begått brottet.
Slår snett
Men böterna slår också ojämnt. Ett exempel är en skånsk blomsterhandel som fick betala lika mycket i företagsbot som kärnkraftverket Ringhals.
Bägge fick betala 25.000 kronor i företagsbot för likartade brott, trots att det skiljer cirka sex miljarder kronor i omsättning. Lagen tar nämligen inte hänsyn till företagens storlek.
-Just när det gäller företagsboten så hade man kunnat önska sig att det var tydligare att man kunde ta ut högre belopp av väldigt stora företag, säger Mats Palm, chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.
Förverkade vinster
Charlotte Bourner vill också se ändrad lagstiftning, men hon skulle också vilja att åklagarna oftare försökte få vinsterna från miljöbrotten förverkade, något som sker väldigt sällan idag.
Risken finns annars att företagen återkommer i miljöbrottsutredningar, vilket hon också sett.
-Den vanligaste orsaken till att miljöbrott begås är ekonomiska orsaker, ekonomiska motiv. Om man då har en väldigt låg ekonomisk sanktion kan man ifrågasätta om företagsboten är en effektiv sanktion, säger Charlotte Bourner.
-Jag kan hålla med om att vi måste bli bättre i alla led på att få upp straffvärdet för de hör brotten så att det blir dyrare att begå miljöbrott, säger Mats Palm, chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.
Lars-Erik Taubert
lars-erik.taubert@svt.se
Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se