Finansminister Magdalena Andersson (S) och statsminister Stefan Löfven (S) när regeringen samlades på Harpsund i augusti för att se över det ekonomiska läget och förutsättningarna för 2020 års budget. Foto: Henrik Montgomery/TT

Miljonregn över höginkomsttagare i höstbudgeten

Uppdaterad
Publicerad
Landets höginkomsttagare kan glädjas åt miljonregn nästa år när värnskatten slopas. De mest högavlönade i samhället blir alltså vinnare i höstens budgetproposition vilket också betyder att det allt större inkomstgapet vidgas ytterligare.

Alla som har inkomster över 703 000 kronor gynnas och för dem med riktigt höga löner kan det innebära ett tillskott på flera miljoner kronor.  

Finansminister Magdalena Andersson som enligt egen utsago egentligen inte vill ta bort värnskatten, men gör det ändå, drygar ut sin kassa med över 45 000 kronor nästa år. Att värnskatten slopas i kommande höstbudget beror på regeringens uppgörelse med Centern och Liberalerna och deras partiledare går inte heller lottlösa. Nyamko Sabuni (L) och Annie Lööf (C) får över 40 000 kronor vardera givet nuvarande löneläge. 

Vad ska du göra för pengarna? 

– Självklart, det är mycket pengar. Viktigt är nog att vi konsumerar, ju mer vi kan konsumera desto bättre för landet, säger Nyamko Sabuni.

Världens högsta marginalskatter

Den slopade värnskatten kommer inte att göra att fattiga människor får mindre i plånboken nästa år men de högavlönade kommer definitivt att bli rikare och det betyder att man spär på de redan ökande inkomstklyftorna.

2007 var Sverige det EU-land med minst inkomstskillnad, idag har vi större inkomstklyftor än alla våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige världens högsta marginalskatter, alltså den skatt som du betalar på din sist intjänade tusenlapp, och därför välkomnar många ekonomer den nya reformen trots att även de bekymras över inkomstklyftorna. 

– Jag gör bedömningen att avskaffandet av värnskatten är självfinansierad eftersom folk arbetar mer och utbildar sig mer. Men det kan ta ett par decennier innan staten får tillbaka pengarna, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz. 

Professor Lars Calmfors håller med. 

– Vi tror inte att det kommer att kosta något på sikt. Problemet är att det bidrar till ökande inkomstskillnader och därför är vi många ekonomer som trycker på att man borde kombinera detta med andra åtgärder som att till exempel att höja kapitalskatten, säger Calmfors.

LO: Pengarna skulle göra större nytta hos andra

I januariavtalet står det att en skattereform ska utjämna ekonomiska klyftor. Men inget av regeringens samarbetspartier är villiga att höja exempelvis kapitalskatten vilket skulle ha den effekten. 

– Det liberala svaret på det är att fler människor ska ha ett arbete att gå till, att lyftas från bidrag in i egen försörjning. Det är det absolut mest effektiva sättet att minska de ekonomiska klyftorna, säger Annie Lööf. 

– Jag tror att det viktigaste är att minska utanförskapet och se till att fler vill arbeta mer, säger Nyamko Sabuni. 

Från vänsterhåll är det ingen som applåderar avskaffandet av värnskatten, i synnerhet inte LO:s chefekonom. Han tror inte att höginkomsttagare kommer att jobba mer. 

– Om man tittar på hur inkomststatistiken ser ut idag så finns det ingen puckel strax under 60 000 kronor som det borde finnas om värnskatten skulle vara ett problem för människor. Jag tror att de här pengarna skulle göra större nytta hos andra, säger Ola Pettersson, chefekonom på LO.

Värnskatten

Visa

Den så kallade värnskatten är den extra statliga inkomstskatt på 5 procent som betalas när bruttolönen hamnar över 703 000 kronor per år. 

Skattesänkningen berör de 345 000 personerna som tjänar mest i landet. 

Värnskatten infördes som en tillfällig åtgärd av den socialdemokratiska regeringen 1995. Ett uttalat syfte då var att de ökade intäkterna till staten skulle bidra till att sanera de offentliga finanserna efter krisen 1990–1994. 

Källa: Finansdepartementet, Skatteverket 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer