Minskade koldioxidutsläpp i svensk industri

Uppdaterad
Publicerad

Koldioxidutsläppen från Sveriges industrier minskade med knappt sex procent förra året, skriver Sveriges Natur.

SSAB släppte precis som i förfjol ut klart mest.

Industriernas utsläpp av koldioxid under 2019 minskade med 1,1 miljoner ton – från 19,9 till 18,8. Minskningen är som störst (elva procent) inom kraft och värme, vilket delvis beror på EU:s beslut om att höja priset rejält för att släppa ut koldioxid.

Sverige pådrivande

Sverige var pådrivande för den förändringen och har sedan i augusti i fjol också infört en koldioxidskatt på fossil kraftvärme.

Industriernas totala utsläpp på cirka 18,8 miljoner ton kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige årligen står för utsläpp på cirka 15 miljoner ton. I toppen av industrins utsläppslista återfinns samma företag som 2018: ståltillverkaren SSAB är överlägsen etta före Cementa och Preem.

Cementa och Preem minskade

SSAB ökade sina utsläpp i Luleå och Oxelösund under fjolåret, till mer än fem miljoner ton totalt, men enligt företaget beror det på en omflyttning av delar av produktionen.

– Det beror helt och hållet på ökad produktion i Sverige och minskad produktion i Finland. De sammanlagda utsläppen minskade med 167 000 ton, säger presschef Mia Widell till Sveriges Natur.

Både Cementa och Preem minskade sina utsläpp under 2019.

Fakta: De släppte ut mest i fjol

1) SSAB inklusive Lulekraft, ståltillverkare: 5,23 miljoner ton

2) Cementa, cementtillverkare: 2,02 miljoner ton

3) Preem, oljeraffinaderi: 1,68 miljoner ton

4) LKAB, järnmalm/pellets: 668 000 ton

5) Borealis, kemikalieindustri, 632 000 ton

6) Kalkindustrin (bland annat Nordkalk): 592 000 ton

7) Stockholm Exergi, el och värme: 588 000 ton

8) ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 456 000 ton

9) Vattenfall Uppsala, el och värme: 286 000 ton

10) Tekniska verken Linköping, el och värme: 285 000 ton

Källa: Naturvårdsverket, Sveriges Natur.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.