Forskarna konstaterar att den årliga besprutningen bara angriper symptomen och inte orsaken. Besprutningen sker med det biologiska preparatet Bti som framställs av bakterien Bacillus thuringiensis. Medlet sprids med helikopter över våtmarkerna där mygglarverna kläcks.

I studien, som utförts av forskarna Christer Nilsson och Birgitta Renöfält vid Umeå Universitet, uttrycks förvåning över att så mycket av fokus har lagts på att bekämpa myggen med gift i stället för att försöka hitta orsakerna till problemet.

Fel fokus

Nilsson och Renöfält menar att myggen – som så sent som i somras förekom i ofantliga mängder i hela området – gynnas starkt av att vattenföringen i Dalälven regleras på det sätt som sker i dag. Fokus bör alltså läggas på att förmå kraftbolagen att ändra sina tappningsrutiner.

Ursprungligen, innan kraftdammar byggdes uppströms i älven, tömdes älven på mycket av sitt vatten vid vårfloden. Översvämningarna sommartid var fåtaliga.

I dag samlas däremot mycket av vårflodsvattnet upp i kraftverksdammarna och anländer senare till de flacka våtmarkerna vid Nedre Dalälven. I stället för en kraftig vårflod översvämmas markerna sommartid av grunt, stillastående och uppvärmt vatten.

Myggparadis

Allt detta gynnar stickmyggorna som får närmast idealiska förhållanden för sin fortplantning. Forskarna anser att man nu måste undersöka om det går att ändra vattenregleringen så att den blir mer likt det ursprungliga flödet.

-Långsiktigt är det nödvändigt att hitta lösningar för att minska antalet stickmyggor i området, men bekämpning med Bti är ingen långsiktigt hållbar lösning, säger Christer Nilsson.

TT