Gå direkt till textinnehållet
Theodor Smedius från polisen i uniform talar framför en grå bakgrund

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Theodor Smedius från polisens nationella operativa avdelning om risken för att unga personer från andra länder kommer till Sverige för att begå brott. Foto: Per Sjöberg

Närmare 300 gripna i svenskledd polisinsats – flera barn omhändertagna

Uppdaterad
Publicerad

280 personer har gripits i en svenskledd internationell polisinsats mot digital rekrytering och koordinering av våldsbrott.

Enligt uppgift till SVT rör det sig bland annat om en handfull barn mellan 10 och 12 år.

– Det är en del av affärsidén, hela upplägget bygger på att locka till sig unga, säger Teodor Smedius på Noa.

Grimm är ett europeiskt polissamarbete som leds av Sverige med udden riktad mot fenomenet ”violence-as-a-service”, alltså digital rekrytering och koordinering av våldsbrott.

Nu, ett år sedan operationen startades, uppger polisen att 280 personer gripits. 120-130 av dessa individer ska ha begått brott i Sverige.

”Fasansfullt och oacceptabelt”

De yngsta som omhändertagits är tio år och enligt uppgift till SVT rör det sig om en handfull barn mellan 10-12 år.

– Det är både fasansfullt och oacceptabelt, säger Teodor Smedius, polisintendent på Noa, polisens nationella operativa avdelning.

Tidigare pratade man om 15-åringar, nu är det 10-12-åringar. Är du rädd för att det ska krypa ännu lägre ner i åldrarna?

– Om någon hade sagt till mig för tio år sedan att vi kommer ha 10-12-åringar som är aktuella i grova våldsbrott hade jag inte trott på det. Därför aktar jag mig för att spå i framtiden.

”Inget tyder på att barn i andra länder har större motståndskraft”

Hur stort problem barnrekrytering är i andra europeiska länder är ännu svårt att veta.

– Det är ingen vågad gissning att tro att det är lika stort i andra länder. Det är klart att det kommer att sprida sig som en löpeld.

Det har talats om svenska barnsoldater, är du rädd för att det kan gå åt andra hållet och att barn från andra länder kommer till Sverige och begår brott?

– Det är självklart att risken är stor. Det finns inget som tyder på att barn och unga vuxna i andra länder har större motståndskraft än i Sverige.

Efterfrågar samarbete med techbolag

Polisen har identifierat 14 000 konton kopplade till digital rekrytering och koordinering av våldsbrott. En av åtgärderna som efterfrågas är ett närmare samarbete med techbolag.

– Vi menar att det finns mycket mer som de kan göra. De måste skapa sig en självsaneringsförmåga, säger Smedius.

Två svenskar utpekade av Europol

Sex så kallade ”högt prioriterade individer” ska också ha gripits inom ramarna för Grimm. Vilken nationalitet dessa har framgår inte.

Just nu är två efterlysta svenskar med på Europols lista över ”högt prioriterade individer”. En av dessa är Mohamed ”Moewgli” Mohdhi som pekas ut som andreman i Foxtrotnätverket, vilket SVT tidigare rapporterat om. Den andra personen beskrivs som en nyckelperson runt Foxtrot-ledaren Rawa Majid, enligt uppgifter till SVT.

Polisoperationen Grimm

Den så kallade ”Operational taskforce Grimm” startade i april, 2025 och har under de första sex månaderna lett till gripanden av 193 personer i olika länder, enligt Europol. När ett år gått har 280 personer gripits.

Utöver Sverige finns representanter från Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Island, Nederländerna, Norge och Spanien.

Syftet är att komma åt gängens rekrytering för grova våldsbrott på digitala plattformar, det som kallas ”violence-as-a-service”.

Källa: Europol

Montage. Bild på Mohamed ”Moewgli” Mohdhi under texten ” EU most wanted” samt Mohamed Mohdhi sittandes på en moped.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Inom Grimm beskriver Europol två efterlysta svenskar som ”högt prioriterade individer”. En av dessa är Mohamed ”Moewgli” Mohdhi som pekas ut som andreman i Foxtrotnätverket. Det här är han. Foto: Europol/Youtube

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.