Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se de ryska bilderna och hör mer av Försvarsmaktens förklaring i videon. Foto: TT/Faksimil/SVT

Sprängladdning och svensk undervattensfarkost: Nya ryska Nord Stream-anklagelser

Uppdaterad
Publicerad

I ett inlägg på sociala medier som Rysslands ambassad i Sverige delat, antyds att Nato varit inblandad i sabotaget mot Nord Stream-gasledningen. Enligt inlägget ska en sprängladdning och en påstådd Nato-farkost ha hittats vid gasledningen redan 2015. Men en analys som svenska försvaret gjorde då visade att farkosten inte tillhörde Nato – utan var svensk.

Misstankarna om grovt sabotage har stärkts efter det att Säpo gjort en brottsplatsundersökning där man kunde konstatera detonationer vid Nord Stream 1 och 2.

Ryska myndigheter har dementerat att de ligger bakom.

Foto: Faksimil

Vid flera tillfällen har Ryssland istället riktat olika anklagelser med anledning av sabotaget, mot ”Kiev-regimen”, mot USA och Joe Biden, och i ett inlägg som postades på en rad sociala medier-plattformar under tisdagen, mot Nato.

Inte en Nato-farkost

Inlägget hänvisar till ”ett välkänt fall” år 2015, och delar bilder som ska vara tagna under 2015. Bilderna visar en påstådd Nato-farkost som ska ha hittats vid gasledningen, och hävdar att svenska Försvarsmakten avlägsnat en sprängladdning från platsen.

Det ryska inlägget fick spridning, och påståendet om Nato-farkosten har plockats upp av andra användare i sociala medier.

”Nato togs på bar gärning” påstår en användare på Twitter, efter att de ryska anklagelserna fått spridning i sociala medier. Foto: Faksimil

SVT Nyheter skrev om fallet under 2015, och rapporterade om Försvarsmaktens analys, som visat att det inte rört sig om en Nato-farkost utan att den apterade undervattensfarkosten var svensk – och försvarets egen.

I videon ovan hör vi med Försvarsmakten och reder ut bakgrunden till det ryska påståendet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.