Det ska bli ett större inslag av extern rättning av de nationella proven i grund- och gymnasieskolan. Det är ett troligt förslag från en utredning om de nationella proven som kommer att presenteras för regeringen på torsdag. Ett sätt att lyfta bort lärarna från rättning av deras egna elevers nationella prov är att göra dem digitala, och det är något som har funnits i Norge sedan många år tillbaka.

Klickar sig fram

Vi besöker Buöy skola, som ligger i utkanten av Stavanger i västra Norge. Det är en helt vanlig skola i detta land, där nationella prov är lika naturliga som i Sverige. Skillnaden är att i Norge är proven till största delen digitala. Istället för att skriva med papper och penna sitter eleverna vid datorn och klickar sig fram till svar på de frågor som ställs.

Rättningen sker helt automatiskt, utan att någon lärare gör någon bedömning av elevens svar. Fortfarande finns en mindre del med öppna frågor, där eleven måste ge öppna svar, och i denna del rättar fortfarande elevernas egna lärare.

Eleverna positiva

I femman, som motsvarar fyran i Sverige, hade eleverna sina första nationella prov i höstas. Vi får en pratstund med några av eleverna, som är i åldern tio till elva år, och de vittnar alla om att dagen för de nationella proven var en stor dag.

– Jag kände lite stress, eftersom jag bara har bott här i ett och ett halvt år, och jag tänkte att jag inte skulle förstå någonting. Men jag förstod allt. Det var egentligen inte så stressigt, säger Nikoleta Mladonovski.

Det är förstås extra förståeligt att Nikoleta kände sig stressad inför de nationella proven, men även de andra uttrycker ungefär samma sak. Det var lite läskigt inför proven, men sedan var de inte så svåra som de hade befarat.

– Jag tänkte att de andra skulle vara bättre än mig, och att jag skulle få många fel. Men det gick ju bra. Jag tror att många tror att de är sämre än vad de egentligen är, säger Jonas Gryte.  

Mer rättvis rättning

Rektorn på skolan heter Nina Elise Grödum. Hon ger bilden av en het debatt inför digitaliseringen av de nationella proven som nu, efter att de har funnits ett tag, har tystnat. Enligt henne tycks det som att fördelarna överväger. Inte minst är den automatiska rättningen rättvis, i ett bredare nationellt perspektiv.

– Nu blir det ingen subjektiv värdering från en enskild lärare som redan har ett etablerat intryck av eleven. Proven är ju också uppbyggda så att det ska vara effektivt. De ska läsa en text, eller se på bilder och kryssa av och visa på förståelsen på det sättet. Sedan är det ju också tidsbesparande i det att rättningen sker automatiskt så att lärarna slipper att göra den delen. Då kan de använda den tiden till annat, säger hon.

Det blir alltså enklare för alla parter, enligt rektorn. Inte minst för eleverna själva. De lever ju redan i en digitaliserad värld, så att de får göra prov i datorn känns bara naturligt. Eleverna i femman har inga invändningar.

– Det är egentligen mycket lättare med datorn. Barn förstår ju egentligen mer på datorn, säger Henrik Achre Skartveit.

– Du slipper ju att skriva. Det är ju bara att klicka fram svaren, så det blir enklare, säger Jonas Gryte.

Passar inte alla

Det låter bra, men det finns även en del nackdelar. En del barn kanske inte passar i en kryss-alternativs-miljö. Vissa förmågor kanske inte syns lika bra, helt enkelt. Dessutom finns det enligt rektorn en omdebatterad risk för undervisningen anpassar sig för mycket till själva proven och för lite till själva kunskapen.

– Det kan ju vara så att man får inslag av det som kallas för ”teaching for the test”, alltså att man jobbar för mycket mot dessa prov och ägnar för mycket tid åt de frågor som förväntas hamna där, säger rektorn.

Komplement till betyg

Hon menar att det är viktigt, inte minst med tanke på de nackdelar som finns med det nuvarande systemet, att de nationella proven inte betyder allt för betygen. Betyg får man först i åttan. De nationella proven har man i femman, åttan och nian.

Under hela vägen är det viktigt, enligt rektorn, att proven blir mer till hjälp för den enskilda eleven att upptäcka luckor och svagheter snarare än en bedömning av eleven inför betygssättning. Och när vi talar med barnen i femman verkar det som att betygen inte är i fokus. Inte nu i alla fall.

– Jag tycker egentligen att det är bra med nationella prov. Du lär dig ju mer, säger Henrik Achre Skartveit.

– Då kan läraren se om du behöver mer hjälp, eller om det finns sådant som du inte klarar av, säger Kaja Melbie.