Klockan 03.00 under natten mellan lördag och söndag ska klockan ställas tillbaka en timme till 02.00. Många moderna digitala klockor – som på mobilen – ställer om sig själva, men analoga ur och tidvisare på hushållsapparater och i bilar kan behöva ändras manuellt.

Återgången till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter, gör att vi får mer dagsljus på förmiddagarna, men samtidigt blir det mörkt på eftermiddagen tidigare.

EU-förslag om att ta bort tidsomställningen

Sverige är inte det enda landet som ställer om klockan och inte heller det enda landet där det länge pågått en debatt om sommartidens vara eller icke vara. I en enkätundersökning som EU-kommissionen gjorde 2018 ville en majoritet av de som svarade avskaffa tidsomställningen.

EU-kommissionen lade även fram ett förslag om att avskaffa tidsomställningen i hela EU, men sedan dess har frågan stått stilla och inget beslut har ännu fattats på EU-nivå.

Utredning: Liten påverkan på samhället

I samband med det gjordes en kartläggning på uppdrag av regeringen om vilka effekter tidsomställningen har på det svenska samhället. Rapporten kom fram till att tidsomställningen har liten påverkan på samhället och de effekter som kunnat konstateras är övervägande positiva.

De positiva effekterna är främst på folkhälsan, men även energiförbrukningen påverkas. Svenskarna bedöms göra av med en procent mindre el om året till följd av sommartiden.

Enligt rapporten kan tidsomställningen dock orsaka sömstörningar och rubbad dygnsrytm, vilket kan innebära hälsorisker. Samtidigt bedöms folkhälsan på längre sikt påverkas positivt av omställningen mellan sommar- och vintertid.

Forskare som SVT har pratat med tidigare har sagt att tidsomställningen bland annat kan innebära stress, samtidigt som det också finns okända hälsorisker med att slopa de olika tiderna.