Från vänster: matskribenterna Lina Dahl (Malmö), Sara Berndtsson (Göteborg) och Lina Peters (Stockholm). Foto: Anders Wieslander / Lo Bojén / DN

Så bra mår Lyxkrogssverige

Publicerad

Stockholm, Göteborg och Malmö dominerar krogscenen i Sverige, och när Michelin-stjärnorna sprids över landets restauranger så hamnar de flesta i storstäderna. SVT Nyheter ringde upp tre krogskribenter.

GÖTEBORG:

– Det har öppnats nya restauranger i rasande fart, mellansegmentet är starkt med många bra ställen men kanske lite likartat, det är väldigt mycket mellanrätter med nordiska smaker. Det som vi har mindre av är de riktigt stora konceptuella upplevelserna där mat, dryck, miljö, service och musik samspelar med alla sinnen, säger Sara Berndtsson, Göteborgsstationerad krogskribent på Djungeltrumman.se och Metro.

Totalt sju restauranger i Sveriges andra största stad bedöms av Michelin som ”exceptionellt bra i sin kategori”, det som betyder att man fått en stjärna i guiden. Det som gör att Göteborg sticker ut, menar Berndtsson, är att det prismässigt inte skiljer speciellt mycket mellan de riktigt bra krogarna i mellanprissegmentet och fine dining-restaurangerna med Michelin-stjärna.

– Man kan komma undan i Göteborg med 300 spänn på flera stjärnkrogar här.

STOCKHOLM:

Stockholm blev första svenska stad att få en restaurang med tre stjärnor – Frantzén blir historisk i år.

I huvudstaden är det mellanrättskrogarna som sätter prägel. Här väljer man som gäst mellan tre och fem rätter, ett tydligt brott mot à la carte-traditionen.

– Fine dining-mat är ju inte jättetrendig just nu. Det mesta i Stockholm som öppnar nu är lite mer avspänt, vardagsrumskrogar där man ska trivas, säger Elin Peters, mat- och krogskribent på Dagens Nyheter.

Inför släppet av Michelinguidens Nordenutgåva har det mesta handlat om nu trestjärniga Stockholmskrögaren Björn Frantzén. Hans exklusiva restaurang är så ny att han ännu inte hunnit få stjärnor tidigare år men har haft två stjärnor tidigare (med nu nedlagda restaurangen Frantzén/Lindeberg). Men målet har alltid varit att få alla tre, säger DN-skribenten Elin Peters.

– Det är väl i princip underförstått att hans mål har varit att få tre stjärnor. De har gått all in.

MISSA INTE: Dokumentären Hunger i SVT Play om krögarens stjärnkamp

MALMÖ:

Jordnära och personlig. Det är ord som matskribenten Lina Dahl väljer för att beskriva den just nu rådande krogscenen i Malmö.

– Jag skulle vilja säga att det är svårt att hitta en annan stad Sverige där krogscenen är så kreativ, personlig och alternativ. Det kanske finns färre lyxkrogar än i Stockholm och Göteborg överlag men D.I.Y- andan där kocken är med och bygger allt från inredning till att plocka och odla sina egna råvaror är oerhört mycket starkare i Malmö än i övriga landet, säger Lina Dahl, skribenten som även titulerar sig ”matkaravanguide”.

Precis som sina kollegor i Göteborg och Stockholm vittnar Lina Dahl om att det i Malmö i dag finns många väldigt bra restauranger i mellanklassen. Ett dynamiskt och kreativt krogklimat, menar hon.

– Krogarna satsar i högre grad på egensinnighet och personlighet än lyx. Kan hända för att man har ett mindre kapital men i högra grad ett envist driv och ett hjärta. I Stockholm är hyrorna så pass höga i innerstaden att det mer eller mindre är omöjligt för små brinnande matentreprenörer att öppna utan en stark finansiär i ryggen med allt vad det innebär.

FENOMENET FÄVIKEN:

Det finns två undantag som bekräftar regeln att det är storstäderna som dominerar lyxsegmentet i Krogsverige.

Dels restaurang Fäviken som ligger utanför Åre i Jämtland, som tippades få tre stjärnor i år, men fick nöja sig med sina tidigare två.

– Magnus Nilsson står för utveckling, egensinnighet och forskning som manifesterar sig i serveringar som saknar motstycke, inte bara i Sverige utan i hela världen, säger Lina Dahl.

Dels restaurang Daniel Berlin i Skåne Tranås som i år fick sin andra stjärna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer