Sedan starten i november 2015 har den nationella stödtelefonen mot våldsbejakande extremism mestadels varit tyst. Oroliga människor i behov av stöd när anhöriga radikaliserats har sällan vetat om att linjen existerat alternativt mötts av tystnad då ingen svarat när man ringt. Målet med tjänsten – att slussa dem vidare till rätt hjälp i hemkommunen – har inte uppnåtts, och kritiken mot stödlinjens klena resultat har varit omfattande.
Byter namn
Men från och med den 1 februari stundar nya tider. Nationella stödtelefonen byter namn till Orostelefonen, och i stället för Röda Korset blir det hos Rädda Barnen som det ringer när någon ringer 020-100 200 – för övrigt samma nummer som tidigare.
– Det här innebär en nystart för verksamheten. Vi tror att vår erfarenhet av att arbeta med unga som befinner sig i riskmiljöer gör att vi har goda möjligheter att nå ut till dem som behöver stöd, säger Ola Mattson på Rädda Barnen till SVT Nyheter.
Han är chef över organisationens Sverigeprogram och berättar att Orostelefonen i samband med ansvarsflytten också får något större resurser. Totalt rör det sig om 2.5 miljoner kronor för ett års uppdrag.
Bättre uppföljning
Rädda Barnens ambition är att på ett bättre sätt än tidigare följa upp ärendena; att kontrollera att oroliga anhöriga som ringt verkligen får det stöd de behöver.
– Vårt jobb är att sätta dem i kontakt med insatser i kommunen de bor i, vare sig det blir inom socialtjänsten eller hos organisationer i civilsamhället, säger Ola Mattson.
– Samtidigt är våldsbejakande extremism ett svårt område och det finns inga okomplicerade insatser och enkla lösningar. Det är därför uppföljningen blir så viktig, både för dem som söker och för kommunerna.
Uppdragsgivare bakom den nya Orostelefonen är dock fortfarande den statliga Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, sedan årsskiftet under ledning av före detta Röda Korset-ordföranden Anna Carlstedt.
Tidigare samordnare är före detta statsråden Hillevi Engström respektive Mona Sahlin. Den sistnämnda, som tvingades avgå i samband med brottsmisstankarna om osant intygande, har i efterhand fått mycket stark kritik för sitt sätt att leda arbetet, bland annat från kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).
Hallå?
Enligt en granskning i Svenska Dagbladet från augusti hade landets storkommuner inte fått ett enda ärende slussat till sig via stödlinjen. Granskningen visade också att det sällan var någon som svarade i stödtelefonen, något som förklarades med tekniska problem.
Nu hoppas Rädda Barnen kunna höja kvalitén på stödet till anhöriga, som anses extremt viktiga i arbetet mot att unga människor börjar ägna sig åt våldsbejakande exremism. Bland annat genom att se till att personalen som svarar i Orostelefonen både har goda kunskaper om vilka hjälpinsatser som står till buds och stor erfarenhet av att arbeta med människor som befinner sig i utsatta situationer.
Nya kanaler
Dessutom kommer Rädda Barnen fokusera på att hitta nya vägar att nå ut till målgruppen och berätta att orostelefonen finns, ett arbete där sociala medier och sökordsoptimering kommer att få ökad betydelse.
Samtidigt betonar Ola Mattsson att man inte får ha för högt ställda förväntningar på att telefonen ska ringa ständigt och jämt.
– Det är inte en nödlinje utan en stödlinje med fokus på att skydda barn och ungdomar som är i farozonen. Det kommer inte att bli särskilt många samtal, däremot är det helt avgörande att vi kan hantera varje uppringning på bästa sätt.