Hiphopen ses av många som mansdominerad och sexistisk men i avhandlingen, som heter ”Rapp i Käften”, lyfter Söderman fram hiphopens starka ställning som en folkbildningsrörelse för unga.
Söderman kom i kontakt med hiphopen i början på 90-talet när han arbetade som musiklärare för högstadieelever på Fågelskolan i Lund.
-Så fort eleverna fick lyssna på hiphop började deras ögon lysa. Jag märkte att de plötsligt blev mycket mer uppmärksamma när jag tog in hiphop i undervisningen. Många blev bättre både på att tala och skriva när den svenska hiphopen slog igenom. De fick mycket större motivation att lära sig svenska, säger han till SVT:s Sydnytt.
Folkbildning
I avhandlingen visar Söderman på likheter mellan cirkelledare på ABF och de stora hiphopstjärnorna.
-Stora delar av hiphopen är folkbildande. Musiken ger den grupp, som inte följer med i den traditionella samhällsdebatten, möjlighet att ändå vara delaktiga och lära sig om samhällsstrukturer, säger Johan Söderman.
Och rapparen Behrang Miri håller med.
-Det är faktiskt Johan som gett mig titeln folkbildare. Jag blev väldigt glad när jag fick den. Jag har aldrig tänkt på folkbildning tidigare, säger han.
-I dag är det oss rappare som många ungdomar relaterar till. Vi försöker höja deras röster och få fokus kring vad de känner och tycker – och det är ju folkbildning, säger Behrang Miri.
Johan Söderman var Behrang Miris lärare när den blivande rapparen var 13 år. Han berättar hur innehållet på svensk-, engelsk- och musiklektionerna kopplades ihop.
-Jag visste inte vad metaforer och liknelser var. Plötsligt kunde jag koppla metaforen till en text. Det var på det sättet jag höjde mina resultat.
Efter ett manus av Sindra Grahn, SVT/Sydnytt
Urval och text Örjan Magnusson, Rapportwebben