• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Foto: TT

Ny diskrimineringslag kan bli tandlös

Från årsskiftet kan bristande tillgänglighet klassas som diskriminering. Men funktionshinderrörelsen är kritisk till hur lagen utformats. Bland annat för att 90 procent av alla butiker och restauranger undantas.

Från årsskiftet skärps diskrimineringslagen så att bristande tillgänglighet kan klassas som diskriminering och den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att rätta till det. Enligt Anton Boström, ordförande för Unga rörelsehindrade i Stockholm finns hinder överallt i vardagen för den som har ett funktionshinder.

– Om vi ska plugga någonstans till exempel måste jag kolla upp om vi kan vara där. Då måste gruppen anpassa sig efter mina behov och det känns lite tråkigt, säger Anton Boström.

Låga förväntningar på ny lag

Men förväntningarna från funktionshinderrörelsen på den nya lagen är låga.

– Att otillgänglighet klassas som diskriminering, att det faktiskt är diskriminering, är en bra markering. Däremot innehåller lagen alldeles för många undantag och det är vi kritiska mot. Det som behövs är ju fall som prövas så att man får en praxis och ser om den här lagen håller. Vi är tveksamma till att den håller på grund av undantagen, säger Rasmus Isaksson, ordförande DHR (tidigare De Handikappades riksförbund, men numera en akronym för Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).

Många undantag

Framförallt är DHR och andra organisationer kritiska mot att företag med färre än tio anställda undantas från lagen, vilket innebär cirka 90 procent av alla restauranger, cafeer och butiker. Dessutom ska det enligt den nya lagen finnas en varaktighet i relationen mellan verksamhetsutövaren och individen.

– Där har vi frågat oss hur man kan få en varaktig relation om man inte kommer in på ett ställe, det blir ett slags moment 22, säger Rasmus Isaksson, ordförande DHR.

Men skulle då inte småföretag kunna drabbas svårt ekonomiskt om de inte undantogs från lagen?

– På kort sikt är det en utgift, men man öppnar upp för en ny del av befolkningen som tidigare varit utestängda. Det är inte bara personer med funktionsnedsättningar utan även våra vänner och anhöriga, säger Rasmus Isaksson, ordförande DHR.

Svensk Handel och Konsumentverket har tidigare uppskattat att personer med funktionsnedsättning handlar för 105 miljarder kronor inom detaljhandeln varje år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer