Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Nicole Kavander driver podden Checkpoint som ofta rör vid ämnen som handlar om afrofobi. Foto: SVT

Ny kartläggning av hatbrott mot afrosvenskar – särskilt utsatt grupp

Publicerad

Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Detta fastställer en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Resultatet förvånar dock inte inte Checkpoint-poddaren, Nicole Kavander.

– Nej absolut inte. Jag är inte förvånad. Snarare är det skönt att få detta konkret – ett kvitto på vad vi faktiskt upplever som svart i Sverige idag, säger, hon i SVT:s Morgonstudion.

Hatbrott mot afrosvenskar sker i många olika sammanhang – på gator, torg och kollektivtrafik, men även i skolor och på arbetsplatsern.

Många gånger är det en helt okänd gärningsperson, men det kan också vara personer man träffar närmast dagligen, såsom grannar, kollegor och skolkamrater. Detta säger Lisa Wallin, utredare på Brå som tillsammans med poddaren Nicole Kavander gästar SVT:s Morgonstudio.

– Det finns egentligen få fredade platser där man aldrig har en risk att utsättas för den här typen av brott, säger Wallin och hänvisar till resultaten från Brå-rapporten.

Rapporten bygger på en granskning av drygt 430 polisanmälda ärenden gällande afrofobiska hatbrott, samt intervjuer med brottsutsatta.

Män oftare gärningspersoner

I sex av tio anmälningar är män brottsutövaren. Det är dock ingen stor könsskillnad mellan kvinnors och mäns utsatthet för afrofobiska hatbrott, enligt anmälningarna som Brå har gått igenom.

I en dryg fjärdedel av anmälningarna där målsägande var kvinna förekom sexualiserade eller misogyna uttryck. Män har i stället oftare utsatts i sin yrkesroll.

– Allvarlig våld och hatbrotten är en dimension men sen har man de här microaggressionerna och upplevelsen av diskriminering som märks i utredningen och påverkar afrosvenskars hälsa, säger Lisa Wallin.

Minoritetsstress en vanlig konsekvens

En vanlig konsekvens av att vara särskild utsatt för hatbrott är att många afrosvenskar och svenskar med utländsk bakgrund upplever minoritetstress. Den orsakas av att alltid måste vara beredd på att någonting kan hända, men också av att man inte känner sig trygg, vare sig hemma eller i skolan eller på arbetsplatsen, säger Kavander. 

Dessutom påpekar hon att det är få som tror att något görs mot hatbrott och därför inte anmäler de.

– Tyvärr är det få anmälningar som leder till fällande dom, instämmer Lisa Wallin. Trots det uppmanar hon till att anmäla hatbrott.

Stort mörkertal – Viktigt att anmäla

Att anmäla ett hatbrott är viktig för att kunna kartlägga hatbrott och arbeta med att förebygga – och i detta har skolan och arbetsgivaren ett särskilt ansvar, säger Lisa Wallin.

-  Det som ofta händer är att man ifrågasätter eller förminskar situationen. Då är det viktigt att förstå, lyssna, och stötta i att anmäla, tillägger Kavander.

Bortsett från allmänt främlingsfientliga och rasistiska motiv är afrofobi det vanligast förekommande motivet bland anmälda hatbrott.

Enligt Brottsförebyggande rådet kan afrofobiska hatbrott ta sig olika uttryck och ske i många olika sammanhang. Detta är de fem vanligaste typfallen av hatbrott mot Afrosvenskar:

  • Angrepp från främlingar. Kan ske på många olika platser och tidpunkter, men typiskt sett handlar det om verbala kränkningar av okända personer på allmänna platser, men ibland även digitalt eller via telefon.
  • Hot och våld i skolan. Sker oftast mellan elever, innehåller många gånger våldsinslag och gärningspersoner är ofta pojkar medan könsfördelningen bland utsatta är mer jämn. Anmälningarna gäller framför allt skolor utanför storstadsregionerna. 
  • Trakasserier från grannar. Handlar främst om upprepade ofredanden från både män och kvinnor.
  • Hatbrott på arbetsplatsen. Avser vanligen ofredanden från kollegor, kunder eller klienter, ofta på arbetsplatser där berusning förekommer (restaurang- eller taxibranschen) eller på samhällsinrättningar (till exempel behandlingshem).
  • Hat mot svarta som grupp. Riktas inte mot enskilda personer men alla som tillhör gruppen kan känna sig träffade. Sker vanligen genom klotter eller på internet och rubriceras många gånger som hets mot folkgrupp

Källa: Brottsförebyggande rådet – Brå

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.