Få följer lagen – och regeringskansliets egen webbplats skickar kakorna först och frågar sedan.

Kakorna får webbplatsen att komma ihåg val

Kakorna är små textfiler som lagras på datorn eller mobilen då man besöker en webbplats. Med hjälp av dem kan webbplatsen till exempel ”komma ihåg” vilka val du gjorde senast du besökte den. Ett exempel från polisen.se är att sajten minns vilket län du valde att få nyheter från förra gången du besökte sidan.

Den nya lagen som gäller från den 1 juli kräver att användare aktivt ska ge sitt samtycke till att cookies lagras på datorn. IT-journalisten och bloggaren Emanuel Karlsten anser att det är problematiskt.

-Alla sajtbyggare och sajtägare har sådana och använder dem för att man ska komma in snabbare på sajten och komma in rätt, säger han.

Kakorna kan innebära integritetsproblem

Enligt Post- och telestyrelsen som har i uppdrag att kontrollera att lagen följs kan det finnas integritetsproblem med cookiefiler.

-Man kan använda kakor för att se hur du förflyttar dig från en webbplats till en annan, vilka webbplatser du besöker och vilken information du tar del av på de webbplatserna, säger Staffan Lindmark, jurist på Post- och telestyrelsen.

Få webbplatser följer lagen

Men få webbplatser följer i dag lagen. De skickar cookies till besökarnas datorer utan att be om lov. Genom att radera alla cookies i webbläsaren och sedan besöka en sida, kan man enkelt se om den sidan skickar något till datorn. Flera av de stora sajterna som Rapport testat gör det – faktiskt även svt.se. Regeringskansliet är ett undantag. Där får besökaren välja om han vill acceptera att cookies lagras på datorn eller inte. Samtidigt meddelas: ”Vissa kakor är nödvändiga för att regeringen.se ska fungera och de har redan sparats temporärt på din dator.”

-Det är den bedömningen som vi har gjort kan vara rimlig när det gäller lagstiftningen, säger IT-minister Anna-Karin Hatt (C), till Rapport.

Men Emanuel Karlsten är kritisk.

-Det är så uppenbart ogenomtänkt att man inte själv har möjlighet att följa lagen när den väl träder i kraft, säger han.

De politiska partierna följer inte lagen

Han har också undersökt de politiska partiernas webbplatser, och förvånas över att också de som röstat igenom lagen i riksdagen inte ber besökaren om samtycke.

Lagen tar inte sikte på bara cookies, utan syftar till att stoppa till exempel trojaner och spionprogram.

-Den typen av företeelser är ju generellt sett betydligt mer integritetsingripande och det är ju mycket troligt att man från lagstiftarens sida har siktat in sig på de här mest ingripande företeelserna när man har stiftat lagen, säger Staffan Lindmark, jurist på Post- och telestyrelsen.

Post- och telestyrelsen har inte planerat någon undersökning av hur lagen efterlevs den närmaste tiden.

Backa Elias Bondpä

elias.bondpa@svt.se