I augusti förra året kom en lagförändring som säger att alla kommuner i Sverige ska verka för att personer som utövar våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

– Det är bra att det riktas fokus mot både våldsutsatta och våldsutövare. Men för att våldet ska upphöra behöver det ligga mer fokus på att stoppa våldsutövarna. Med det sagt är det jätteviktigt att de inte får stå emot varandra, säger Susanna Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet.

Erbjuds samtalsstöd

På Mansmottagningen i Linköping erbjuds samtalsstöd till män som utövar våld. Mats Westerin är socialsekreterare där och berättar att männen som söker sig dit kommer från olika sociala samhällsklasser. De flesta har ordnande liv.

– Nummer ett i våra samtal är att mannen ska ta ansvar för våldet. Man ska kunna se och förstå konsekvenserna som det har fått för partnern och i en del fall barnen. Att inte blunda för det, säger han.

Behövs forskning och pengar

Från och med i år får kommunerna 60 miljoner kronor per år permanent för att kunna utföra denna uppgift. SKR, Sveriges kommuner och regioner, tycker att lagändringen är bra men ser en del problem.

– För en del små kommuner är det svårt att få ihop insatser för män. Både när det kommer till kompetens och ekonomi. Då är det viktigt att flera kommuner går ihop och har en verksamhet tillsammans, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef över Socialstyrelsen på SKR.

– En annan svårighet är att det saknas evidens för att metoderna i Sverige är verksamma. Vi ser att det behövs forskning och ett nationellt kompetenscentrum. Både när det gäller riskbedömning för kvinnorna men också för verksamheten för männen, säger hon.

Även Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, trycker på att det saknas evidens och metoder som visat sig vara framgångsrika.

– Vi är oroliga för att det här får kvinnor att stanna kvar i våldsamma relationer i hopp om att mannen ska ändra sig, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks.