Studien har hittat en gen som i sin tur kodar ett protein som hämmar de nedbrytande cellerna i den bentyp som finns i bland annat höfter och underarmar.

– Den här kunskapen lägger grunden för att läkemedelstillverkare ska kunna ta fram mediciner inom ett område där det i dag finns ett stort behov av nya behandlingar, säger Claes Ohlsson, professor vid Sahlgrenska akademin, som lett studien.

Många dör efter fraktur

Benskörhet är en mycket allvarlig åldersrelaterad folksjukdom. Omkring var fjärde person som drabbas av en fraktur efter 80 års ålder avlider inom ett år efter skadetillfället.

De läkemedel som i dag finns mot benskörhet är mycket effektiva mot ryggkotsfrakturer i den mer porösa så kallade trabekulära bentypen. Däremot har det sämre effekt på det kompakta kortikala benet i höfter och underarmar.

Den nya upptäckten gör det möjligt att mer effektivt öka benstyrkan och minska risken för frakturer också i den bentypen.

Forskarna, vars studie presenteras i Nature Medicine i samarbete med forskare från universiteten i Harvard, Umeå och Åbo, identifierade genom analyser av arvsmassan redan för två år sedan en gen som var starkt förknippad med underarmsfrakturer.

– En underarmsfraktur är en indikator på att det är större risk att senare också drabbas av farliga frakturer på höfterna, säger Claes Ohlsson.

Unikt arbetssätt

Ett stort antal studier på frivilliga försökspersoner följdes av experimentella försök på möss vars resultat sedan återkopplades till nya studier på människor.

– Det sättet att jobba, att börja med en genetisk analys och sedan identifiera en mekanism genom experimentella studier med både människor och möss, är unikt. Och det har varit mycket framgångsrikt, säger Claes Ohlsson.